Skepplanda Lödöses föregångare?

Under vikingatiden var flödet i Grönån och Forsån betydligt livligare än idag. Sedan dess har också landhöjningen gjort sitt, för tusen år sedan var vattennivån på älven ca två meter högre än idag. Man beräknar att bredden på Göta älv i höjd med Bohus var ca 500 meter och att älven uppströms på många håll stilla tog sig fram mellan bergsklipporna.

Dessutom kunde man för 1000 år sedan inte anse att Göta älv rann vidare från Bohus ner mot Göteborg, utan mer var som en havsvik. Göta älv var en bred, om än inte djup, flod som slutade där den då 200 meter breda segelleden Nordre älv förde sjöfarare västerut, förbi Kungahälla och vidare in i Norge där de sedan kunde segla vidare upp längs kusten.

Skepplanda, landade skepp

Av allt att döma så var platsen intill Grönån viktig under vikingatiden. Platsen heter idag Grönköp och nämns år 1550. Det stora åkerområdet ner mot Göta älv var, vikingatid, en bred vik in mot Skepplanda. Namnet, Skepplanda, kommer från att man landade skeppen (lade till) här. Vikens höga berg gav god kontroll av annalkande skepp.

Längst in i viken var det lugnt vatten och här fanns också själva byn. Sannolikt var detta en livlig bosättning vid perioden 500-1000 e.kr. I närheten finns flera fornborgar, Rapungaberget (315x100m), Angertuvan (375x120m) och Örnäsberget (150x200m). Fornborgarna låg som bastanta skydd för vägen in mot Risveden.

Mellan dessa tre borgar, strax norr om Grönköp, låg Kungsgården. I Grönköp är de arkeologiska undersökningarna, förutom metallsökningar av detektorister, i princip obefintliga. Så vi vet inte så mycket om områdets historia.

Någonstans nere i leran vid Grönån har man hittat vad man tror är ett vikingatida skepp, kallat för Grönåskeppet, dock ej utgrävt.

Gravfältet norr om Skepplanda kyrka är Götaälvdalens största med ett drygt 60-tal gravar. På den högt belägna platsen med storslagen utsikt över Grönådalen begravde skepplandaborna sina anhöriga under yngre järnåldern (ca år 500 e Kr -1050 e Kr).

Bo Larsen