Backa Säteris kopplingar till Ostindiska kompaniet

Backa Säteri i Nödinge nämns i äldre jordeböcker som ”Backa Oluf” 1571. År 1737 erhöll egendomen säterifrihet (förmåner som bl.a skattefördelar).

I oktober 1668 blev frälsegården Backa uppbuden första gång vid Ale häradsting av handelsmannen i Göteborg, Lars Jonsson Häger. Han hade tillpantat sig gården av fru Anna Kyle den 11 augusti 1662 för en summa av 1200 daler smt (silvermynt). Backa verkar därefter ha stannat i familjen Hägers ägande. Rådmannen Olof Larsson Häger (död 1736) nämns som innehavare liksom hans fru Katarina (1661-1756).

1760 sålde Johan Fredrik Häger och hans fru Christina Maria Swedenstjerna säteriet till James Moore för 9000 daler smt.

James Moore var skotte, boende i Edinburgh, men hade affärsförbindelser i Göteborg. En av dessa var direktören i Ostindiska Companiet, Jonas Malm Eriksson. Malm Eriksson lånade ut pengar till Moore och fick Backa säteri som säkerhet. Moore återvände till Skottland och sålde Backa säteri till Malm Eriksson.

Laga fasta (lagfart) lämnades för Jonas Malm Eriksson på Backa säteri 5 maj 1766. För egendomen betalade han 24000 daler smt.

Jonas Malm Eriksson

Jonas föddes 9 december 1718 som son till en mönsterskrivare vid Jönköpings regemente. Fadern dog då Jonas var i åtta- tioårsåldern. Han och hans mor vandrade då till Göteborg. De skall ha fått ekonomisk hjälp av en okänd man. Det enda man vet är att mannen hette Malm. För att hylla denne okände man så lade Jonas Eriksson till Malm i sitt namn.

1730 var de framme i Göteborg, året därpå grundades Ostindiska Companiet och Jonas kom i tjänst som jungman på skepp som seglade mellan Göteborg och Kina. Han avancerade inom det det stora företaget och fick, 1758, en befattning på Companiets kontor som bokhållare. Han blev senare ledamot av företagets styrelse, och fick då automatiskt direktörstiteln. Vanligtvis kallades han dock bokhållare.

Goda affärer

Han hade gott sinne för affärer, satsade på riskfria och vinstgivande affärer. Som delägare i företaget fick han också del av den vinst som kom aktieägarna tillgodo genom importen från Kina.

Han lämnade sin direktörspost omkring 1764, eller ungefär samtidigt som han blev ägare till Backa Säteri. Men han behöll sina aktier och ägnade sig åt en omfattande handelsrörelse, mest orientaliska tyger och te.

De första åren av 1760-talet var fyllda av bekymmer för många Nödingebor, följderna av branden i byn blev kännbara och bestående. Malm Eriksson, som var en förmögen man, lånade ut och köpte upp egendomar av de kapitalfattiga Nödingeborna. Ofta lämnade låntagarna jordlotter som säkerhet, och på detta sätt kom Malm Eriksson i besittning av flera egendomslotter i Nödinge by.

I Nödinge kyrka lät han på sin bekostnad utföra en väggmålning, ännu bevarad, som dekoration bakom den kyrkbänk som han genom byte med andra bänkinnehavare skaffade sig.

Jonas Malm Eriksson dog 1775, hans änka Christina Malm bodde kvar på säteriet till sin död 1803.

1830 övertogs gården av överfältläkaren Magnus Wieslander.

Backa Säteri

På 1860-talet dikade dansken Hans Oluw Ahlman ut, anlade växthus, han planterade en stor fruktträdgård, byggde smedja, ladugård, stall, och ett mejeri.

Comments

  • Marie Andreasson
    mars 30, 2022 at 03:48

    Och Hans Ahlmans släkt bor fortfarande kvar i Nödinge. Bland annat ett stenkast från Backa gård…

Lägg till kommentar
X