Sigurd I Magnusson ”Jorsalafar” Jerusalemfarare

Sigurd I Magnusson ”Jorsalafar” Jerusalemfarare född 1090, död 26 mars 1130, son till Magnus Barfot, var kung av Norge från 1103 till sin död. Han var gift med Malmfrid av Kiev.

Efter faderns död samregerade Sigurd några år med sina halvbröder Olav och Öystein Magnusson. Efter deras död (1115 resp. 1123) var han ensam kung.

Sitt binamn fick han efter ett kors- och pilgrimståg till Jerusalem 1108–1111. Resan gick över England, Spanien, Portugal, Menorca, Ibiza och Sicilien och tre år efter avfärd kom Sigurd fram till Det Heliga Landet med sina 60 skepp och cirka 2000 man.

Sigurd I Magnusson

Flisa av Jesu kors

Från sin resa fick han med sig många skatter hem, till exempel:
Av kung Baldwin av Jerusalem fick han en flisa av Jesu kors i gåva, i Grekland ett stycke av ett altare av koppar och silver med ädelstenar och emalj, av patriarken i Konstantinopel en mycket konstfull bönbok präntad med guldbokstäver. Detta förvarade han sedan i Kastalakyrkan.
Samt ett skrin med helgonet Cordulas reliker i, en present som Danmarks kung Erik Emune skickat.

Kungahälla ska enligt Snorre Sturlasson under Sigurds regeringstid ha växt till att bli en av de viktigaste norska städerna. Vid Klosterkullen reste han en kastal, ett befäst torn med en vallgrav runt, och innanför lät han bygga en kungsgård och en korskyrka, Kastalakyrkan.

Skrinet med reliken ska ha plundrats när venderna anföll och brände staden 1135.

Enligt traditionen gjorde Sigurd även korståg i Sverige 1123 mot de hedniska smålänningarna där, kallat Kalmare ledung.

Gillekrist

Medan Sigurd ännu levde kom en man från Irland och påstod sig vara son till Magnus Barfot, dvs. halvbror till Sigurd. Han kallade sig Gillekrist, men hade även det nordiska namnet Harald. Genom att kunna gå barfota på glödande kol utan att bränna fötterna, ansågs han tala sanning. Han hade därmed rätt att dela makten med sin halvbror Sigurd.

Sigurd sägs också ha ingått äktenskap med Malmfrid av Kiev, en av Ingegerds (Anna av Kievs) ättlingar. Sigurds och Malmfrids regeringstid i början av 1100-talet har beskrivits som Norges guldålder.

Efter Sigurds död blev det en hård strid om enväldet över Norge mellan Sigurds son Magnus och Harald Gille.

Snorre Sturlasson har beskrivit Sigurd som en storvuxen man med brunt hår, inte särskilt vacker men välväxt och snabb, ordkarg och inte särskilt vänlig, men i gengäld vänfast, ärelysten och bestämd.

Sigurd I Magnusson ”Jorsalafar” Jerusalemfarare

Sigurd I Magnusson ”Jorsalafar” Jerusalemfarare

Comments

mood_bad
  • No comments yet.
  • Add a comment