Kungahälla blir Kongelf

Kungahälla blir Kongelf. Kungahälla omtalas som kungsgård redan från 900-talet, blev sedermera Bohusläns första stad och var på 1000-talet en av Norges strategiskt viktigaste städer. Sin storhetstid hade staden under första hälften av 1200-talet, under Håkon Håkonssons regering, då borgen på Ragnhildsholmen byggdes. Stadens ekonomiska och politiska betydelse minskade successivt, vilket enligt nyare forskning kan förklaras med två omständigheter: genom omläggning av handelsvägarna och tillkomsten av Marstrand försvagades Kungahälla ekonomiskt, och byggandet av Bohus fäste flyttade kungamaktens intresse dit.

Den engelske munken och historieskrivaren Ordericus Vitalis, mitten av 1130-talet, tar upp namnet Coneghella i en förteckning över norska städer. I den ungefär samtida Roskildekrönikan förekommer namnformen Cunnunchelde. Namnet förekommer även i isländska litteraturen såsom Njáls saga från slutet av 1200-talet och Heimskringla, författat omkring 1230, där de tidigaste händelserna utspelar sig redan på 960-talet. Säkra arkeologiska fynd finns från slutet av 1000-talet framåt.

Norges största stad

Snorre Sturlasson beskriver hur staden under kung Sigurd Jorsalafarare, som tog säte i Kungahälla år 1117, i början av 1100-talet fick en kungsgård, ett kastell med vallgravar och Kastale-kyrkan eller Heliga kors-kyrkan uppförda kring år 1127. Kungahälla blev därmed Norges största stad. Var exakt kastellet eller borgen låg är omdiskuterat, men utgrävningar tyder på att det troligen låg på Klosterkullen vid nuvarande Kastellegårdens ägor i Ytterby socken. I Korskyrkan förvarades en relik av det heliga korset som Sigurd fått av kung Balduin I i Jerusalem.

1135 angreps Kungahälla av vender som intog kastellet. Deras kung Ratibor förkunnade att skrinet med reliken skulle skonas från plundring. Men hans krigsfolk respekterade inte sin egen kung, utan brände kyrkan och förde ombord relikerna och två präster på sina skepp. Det så kallade Camminskrinet fördes därefter till Pommern, för att under andra världskriget bli placerat i en järnvägsvagn som träffades av en bomb och helt förstördes.

Magnus Ladulås

Magnus Ladulås hade varit lierad med Danmark, men 1302 ingick hans söner, kung Birger och hertigarna Erik och Valdemar ett förbund med Norge. En inre maktkamp började i Sverige ett par år senare, vilket ledde till att kung Birger tydde sig till den danske kungen, medan hertigarna slöt sig till kung Håkan V Magnusson.

Av den norske kungen fick de i förläning Kungahälla med tillhörande Ragnhildsholmens slott. För att hindra hertig Eriks dominans i Västsverige lät kung Håkon uppföra en borg på Bagaholmen, Bohus fästning. Fästet på Ragnhildsholmen kom därmed att förlora sin betydelse och nämns sista gången 1310 i skrifterna.

År 1320 förlades det kungliga norska rikskansliet till Bohus. Hansan anföll och förstörde staden 1368. Christoffer av Bayern utfärdade 1442 Kungahellas äldsta, bevarade privilegier, där staden tilldelades stapelrätt. Tio år senare ökade Christian I denna rättighet, så att staden slapp den tull som förut erlagts till Bohus slott.

Lutherska läran

Framåt 1500-talet fanns inte mycket kvar av den gamla staden Kungahälla, och 1563 bränns staden ner av härföraren Per Brahe den äldre under nordiska sjuårskriget. År 1568 får staden tullfrihet under tio år av kung Fredrik II. Kung Christian III genomdrev på allvar år 1531 den lutherska lärans införande i Norge, och det kom det till svåra sammanstötningar i Kungahälla. Den mäktiga stadens borgerskap ville behålla sin katolska tro och munkarna försvarade kraftigt sina kloster mot den nya tidens lära.

Kungahälla blir Kongelf

Nya staden

Kungahälla avbrändes slutligen 1612 av den svenske översten Jesper Mattsson Kruus, och då detta blev känt för kung Kristian IV, beslöt han att skydda staden mot dessa ständiga härjningar och utfärdade en befallning att borgerskapet skulle lämna platsen för Kungahälla samt bygga upp sin nya stad på den öppna sluttningen nedanför Bohus fästning.

Kungen hoppades därmed att den starka fästningen skulle skydda det nya samhället. För att ordna med formalia i den nya staden, tillkallades länsherren lagmannen i länet, borgmästaren i grannstaden Marstrand samt den kunglige tullnären i Bohuslän. Tillkom stadens borgmästare samt sex män som valdes av borgerskapet.

Kongelf 

Tomter och gårdar kunde nu fördelas bland invånarna, och då den förrättningen blev klar var staden Kongelf anlagd. Det gamla namnet Kungahälla försvann i samband med förflyttningen, och i huvudsak växte en helt ny stad upp på Bohus slottsholme. År 1616 erhöll staden ett vederlag för de lidanden man åsamkats under krigen. Det var ett jordområde, som tidigare legat under Bohus fästning samt den så kallade Fontins utmark.

Kungahälla blir Kongelf

Kungahälla blir Kongelf

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *