Ragnhildsholmen – Miklaborg den stora borgen

Mittemot Norges då viktigaste stad Kongahälla anlade Håkon IV Håkonsson, kallad Håkon den gamle, på 1250-talet en ringmursborg till stadens försvar, omnämnd år 1257.

I Håkonssagan berättades att kungen ”lät göra borg i Kungahälla på Ragnhildsholmen och bygga hus i kungsgården i staden”.

Ragnhildsholmen

Borgen var ett för sin tid mycket starkt fäste, och vid Kungahälla fanns vid den tiden ingen kraftigare försvarsanläggning. Den kastal som funnits på vad som idag heter Klosterkullen brändes efter ett anfall av venderna år 1135, ett folk från södra Östersjön.

Med denna nya borg fick man ett effektivt lås i Nordre älv.

Raset

Under medeltiden inträffade ett ras vid nuvarande Bohus, troligen ca 1250. Man har tidigare utgått ifrån att detta ras skall ha spärrat av hela älven så att norrmännen därmed kunde kontrollera all trafik till och från Lödöse.

Dessa funderingar har dock alltmer kommit att omvärderas, det är inte troligt att hela älven skulle kunnat täppas till så att dåtidens skepp inte kunde passera, särskilt som vattenståndet var högre än idag.

Idag leder Nordre älv ut cirka 2/3 av Göta älvs vatten ut till västerhavet.

Miklaborg

Ett gammalt namn på Ragnhildsholmen är Eagnihlarholm medan den i Rimkrönikan från början av 1500-talet kallades för Nyklaborg, vilket lär vara en förvrängning av namnet Miklaborg ”den stora borgen”.

Oftast gjorde man inte någon skillnad på staden Kungahälla och Ragnhildsholmen – man sade helt enkelt Kungahälla eller Kungahälla slott. 

Inne i borgen bodde befälhavaren, men även styresmän med nära anknytning till kungamakten. Dessutom kunde mördare och andra oönskade element få en tids förvaring i borgen.

Ringmuren är byggd av sten medan tillbyggnader och reparationer är av tegel. Borggården mäter 36×40 meter och alltsammans vilade stadigt på det bohuslänska granitberget.

Borgen bestod av en huvudmur, omslutande en fyrkantig borggård, på vilken låg, stödda mot muren, hus och byggnader för besättning och förråd. På östra sidan låg ett grovt, fyrkantigt torn, och på södra fanns ett utanverk till skydd för porten. Det hela var omgivet av en vall med grav.

Utgrävning

Åren 1881-1882 verkställdes en utgrävning av holmen och en undersökning av ruinerna av arkeologen Wilhelm Berg, på egen bekostnad.

Man fann mynt, vapen, bohagsting, redskap, verktyg med mera.

Sedan dessa grävningar verkställts, har de de bäst bibehållna delarna av ruinen, där största mängden av huggen sten fanns, ödelagts före 1891. Sten bortfördes för att användas till byggande av karantänsstallar för kreatur på holmen.

Namnet Ragnhildholmen tror man idag att borgen fått av Ragnhild Jonsdotter, gift med den norske adelsmannen Skule Bårdsson, och var svärmor till Norges kung Håkon Håkonsson,

Ragnhildsholmen

Comments

mood_bad
  • No comments yet.
  • Lägg till kommentar
    X