Lödöse museum berättar Göteborgs medeltida historia

Lödöse museum berättar Göteborgs medeltida historia. Det medeltida skriftmaterialet från staden Lödöse är mycket sparsamt. Den största delen av fynden från det medeltida Lödöse kommer från hantverken – färdiga produkter, råvaror, halvfabrikat och inte minst skräpet.

Lödöse museum berättar Göteborgs medeltida historia

Ett olycksfall

Den första arkeologiska undersökningen var mest ett olycksfall. När man skulle spränga bort, vad man trodde var en bergsklack, inför järnvägsbygget 1905, var det rester av koret och kyrkogården till Sankt Olofs kyrka man sprängde.

Det ska ha flugit skelettdelar och rallarna ska ha blivit förskräckta. De kallade på länsman och han i sin tur skickade efter en person som kunde göra en arkeologisk undersökning, rektor Folke Nordin från Vänersborg. Han tolkade anläggningen som rester efter hospitalet i Lödöse främst för att fastighetsbeteckningen är Spetalen.

Lödöse museum berättar Göteborgs medeltida historia

Göteborgs 300-årsjubileum

Elva år senare drog man igång en serie undersökningar och publikationer inför Göteborgs 300-årsjubileum. Man skulle bland annat söka Göteborgs rötter. Att undersöka Göteborgs första föregångare, Gamla Lödöse, föll på konsthistorikern Carl af Ugglas, undersökningarna pågick i fyra år från 1916. Tanken var att få en så heltäckande bild av staden som möjligt med fokus på de offentliga byggnaderna.

Undersökningarna berörde Klosterkyrkan, Sankt Olofs kyrka, som man då trodde var Sankt Jörgens hospital. Av borgen undersöktes förborgen och en del av vallgravssystemet. Själva borgkullen var bebyggd med den vackra grosshandlarvillan som står där än i dag. En del av Sankt Peder kyrka, en kvarnlämning i norr vid Spetalbergets fot och delar av hamnen undersöktes också. Själva stadsbebyggelsen kom i andra hand, ett par nedslag gjordes.

Lödöse museum berättar Göteborgs medeltida historia

 

Örtagården vid Lödöse museum är en levande utställningsmiljö under ständig förändring, inspirerad av de medeltida örtagårdarna.

Medeltida kulturlager

Under 1930-talet gjordes få nedslag i Lödöses medeltida kulturlager. År 1958 började den stora byggnadsexpansionen i Lödöse med byggandet av fastighetsområde Fornäng 1. Den antikvariska kontrollen var i det närmaste obefintlig.

Två år senare, 1960, var det återigen dags för ett ingrepp. Här sparade man ut halva området för arkeologisk kontroll. Platsen var vid Eriksgatan. Det anses idag att det låg en stolpkyrka här under medeltiden.

På 1960-talet fortsätter exploateringen som höll på in på 1970-talet. Först ut var byggandet av Fornäng 2, 1961, norr om Långgatan inne i de centrala delarna av medeltidsstaden. Grävningsledare under det första året var Per-Henrik Rosenström som medhjälpare hade en under första sommaren en folkskollärare verksam i Lilla Edet, Rune Ekre.

Grävningen 1961 gav en förbluffande stor mängd med fynd och byggnadslämningar, vilket gjorde att diskussionerna om att bygga ett museum kom upp. Fyra år senare var museet ett faktum liggandes i källaren på hyreshuset, Fornäng 2.

260 undersökningar

Idag med över 260 undersökningar och kontroller genomförda framträder en god bild av hur den medeltida staden såg ut. Många av de medeltida föremål som funnits i marken har också rönt stor uppmärksamhet i Sverige, men också internationellt. Inte minst mynten och myntningshistorien, den rika förekomsten av pilgrimsmärken, glastillverkningen och den keramiska verksamheten. 

Mer än en halv miljon fynd har hittats här vilket gör Lödöse till Sveriges mest undersökta medeltidsstad.

Källa: Lödöse museum

Lödöse museum berättar Göteborgs medeltida historia

Comments

mood_bad
  • No comments yet.
  • Add a comment