Hisingens borgmästare och pirat

Hisingens borgmästare och pirat. Under Karl IX:s period som regent 1604-1611 var den svenska staten hårt pressad. Man behövde nya inkomster, krigshoten haglade och kungen kände sig tvungen att skydda den lilla kustremsa i väst som var svensk.

Hisingens borgmästare och pirat

Etablerandet av en befäst stad på Västkusten var en fråga som hade gäckat Sverige i minst 150 års tid.

1604 var den nederländske byggmästaren Hans Fleming på väg mot området kring Göta älvs mynning. Uppdraget han hade fått var att mäta ut gator och tomter i en mindre dalsänka, mittemot Älvsborg, på Hisingssidan av älven. Ett brev från kung Karl IX till ståthållare Severin Jönsson på Älvsborgs fästning instruerade att byggmästaren skulle få all nödvändig hjälp med att genomföra sitt uppdrag.

Abraham Cabeliau Hisingens borgmästare och pirat

Området kring Färjenäs var 1608–1610 en stor byggarbetsplats. Timmermän och köpmän från både dagens Nederländerna och Sverige lär ha arbetat för att bygga upp den nya staden, samtidigt som man byggde befästningar för att skydda staden mot framför allt danska angripare. När Karl IX passerade staden på sin Eriksgata 1609 trädde stadens civila styre i funktion och Abraham Cabeliau utsågs Hisingens borgmästare, Göteborgs förste borgmästare.

Handelsmannen Abraham Cabeliau hade en viktig roll i etablerandet av Göteborg, inte bara som borgmästare och “general” över myntningen i staden, utan även som direktör för stadens handelskompani. Enligt korrespondens mellan Karl IX och Cabeliau, var Persien ett av målen för den nya handelsstaden.

Cabeliau utnämndes till generaldirektör för ett nytt handelskompani under svensk flagg som skulle starta handel med Persien. Men företaget fick aldrig någon fart och hans fokus kom att ligga på Göteborg. Borgmästare Cabeliau kom att arrendera den nybyggda slussen vid Lilla Edet. Han skulle från sin bas i Göteborg underhålla och ta slussavgift enligt en av kungen fastställd taxa. Han blev en slags kungens förlängda arm i Götaälvdalen, trots att han var holländare.

Kaperier

Under Kalmarkriget 1611-1613, som blev Karl IX:s Göteborgs fall, blev Cabeliau en nyckelspelare på den svenska sidan. Han skaffade ekonomiska garanter och inkomster i hemlandet bland nederländska köpmän och borgare. Kung Karl IX gjorde honom till befälhavare för tre av svenska flottans utrustade örlogsskepp, som bedrev framgångsrika “kaperier”. Det här sjöröveriet kan vara det som ledde till att dansken till slut bränner ner Karl IX:s Göteborg, där Cabeliau nu har sitt hem och sin bas, till grunden 1612. Då ska Cabeliau, nu den mäktigaste utländska personen som tjänar svenska staten, ha förlorat hela sin förmögenhet. 

Comments

mood_bad
  • No comments yet.
  • Add a comment