Hansans folk var giriga och hade skaffat sig privilegier, inte minst i Norge. De tog genast strid om någon försökte inskränka deras makt. Kung Håkan av Norge hade vägrat att erkänna de friheter hansaiterna hade. Hansaiterna var även osams med den danska kungen för de inskränkningar kungen hade gjort i Skåne genom att begränsa deras fiskeprivilegier. Fiskeinkomsterna, från Öresund i söder till Oslo i norr, var stora och dessa ville alla åt.
Den nya svenska kungen Albrecht af Meckleburg kom från tysklandsområdet och hade goda kontakter med många inflytelserika hansaiter. Han drog nu nytta av konflikten mellan hansan, på ena sidan, och Norge Danmark på andra sidan, och slöt avtal med hansaiterna att gemensamt anfalla Norge och Danmark.
Så skapades en allians mellan hansan i Tyskland, Holland och Albrechts Sverige, som nu planerade krig mot Norge, Danmark och Västergötland (som låg under den fängslade kung Magnus styre).
I hansatexter från tyska Köln 19 november 1367 står det: ”Västersjöstädernas krigsfolk skall vara redo att segla 2/4 1368 i samlad flotta till Öresund över Marstrand”.
Våren 1368 samlas flottan och tillsammans med Albrechts svenska krigshär var de redo för krig mot Norge, Danmark och Västergötland. Hela 77 hansastäder från Holland och Tyskland var med i kriget.
Albrechts svenskar och tyskarna anföll Danmark i söder medan den holländska flottan plundrade och brände norska Marstrand. Sedan gav de sig på bosättningarna utanför Bohus fästning. Det berättas i gamla skrifter att ”alla härbärgen på Bagaholmen som stod utanför muren brändes”. Men det finns inga uppgifter om någon belägring av själva fästningen.
De härjade vidare upp längs älven till Lödöse och brände, enligt äldre skrift, 100 gårdar och ecclasiam Ludosie, villam et castrum – kyrkor, staden och slottet. Dock var det bara en av kyrkorna som brändes, troligen S:t Olof som låg närmast älven.
Kung Håkan fick till slut ge sig och acceptera hansans privilegier. Han beräknade skadegörelsen till 34000 mark silvermynt. Lödöse drabbas så hårt att staden aldrig mer nådde upp till sin forna glans.
Men kriget mot Albrecht var inte över. Till slut, i november 1369 uppnådde slutligen de stridande parterna ett eldupphör. Nu krävde kung Håkan ett enormt skadestånd för all förstörelse. Men förgäves.
1371 var svenskarna missnöjda med kung Albrecht, då passade kung Håkan på att marschera mot Stockholm för att befria sin far, kung Magnus, ur fångenskap och avsätta kung Albrecht. Detta var planen men resultatet blev att Albrecht satt kvar, mot att kung Magnus släpptes fri genom en lösen av tolvtusen lödig (hög silverhalt) mark. Håkan kunde inte få fram så mycket pengar utan fick istället sätta Bohus slott och län i pant. Albrecht hade inte resurser att underhålla Bohus slott, så Håkan belägrade slottet, återtog det och annullerade panten.
Tommy Johansson
september 15, 2022 at 16:01Uppskattar verkligen att läsa de här ”historieblänkarna”! Skandinavisk medeltidshistoria är komplicerad… minst sagt. Bara att hålla reda på alla personerna är ju ett äventyr i sig! I detta perspektiv är ”Game of Thrones” (tv serien) ett bevis att ”verkligheten” överträffar dikten 🙂