Älvsborgs lösen – en dyr historia för folket

Älvsborgs lösen lade tunga bördor på den svenska befolkningen. För att slippa kriget med Danmark tvingades alla vuxna svenskar betala en extra skatt.

År 1611 förklarade Danmark krig mot Sverige, som redan var i krig mot Polen och Ryssland. Danska trupper invaderade och härjade Västergötland, Småland och Öland, Kalmar och Borgholm erövrades medan Skara brändes.

Svenska trupper trängde in på danskt område och brände Varberg och skånska Vä (i nordöstra Skåne). Den senare staden byggdes aldrig upp igen och ersattes senare av den nya staden Kristianstad.

Sveriges port mot väster

Året därpå intog danska trupper Gullberg och Älvsborg, Sveriges port mot väster. I det läget inleddes fredsförhandlingar i Halland på senhösten 1612. Förhandlingarna blev hårda då danskarna bland annat krävde att Sverige skulle avstå från Kalmar, det småländska Ryssby, Borgholm med Öland samt Gullberg med omkringliggande härader vid Göta älvs utlopp.

Kriget hotade att åter blossa upp, varför danskarna istället för territorier accepterade att Sverige ersatte Danmarks krigskostnader. När underskrivna exemplar av fredsfördraget slutligen kunde bytas i Knäred den 20 januari 1613 hade man kommit överens om en summa på en miljon riksdaler silvermynt, eller tio tunnor guld. Knäredsfreden innehöll också en rad andra paragrafer, bland annat om utrymning av ockuperade områden.

Miljonbeloppet skulle betalas på fyra terminer inom sex år, från januari 1616 till januari 1619. Om Sverige inte klarade att betala inom utsatt tid skulle Danmark istället erhålla Älvsborgs fästning med sju underlydande härader: Sävedal, Askim, Hisingen, Bollebygd, Ale, Vättle och Flundre samt Nya Lödöse, Gamla Lödöse och Göteborg för all framtid.

Älvsborg i dansk besittning

Danmark fick fram till 1619 hålla panten Älvsborg i besittning, men befolkningen i området skulle lyda under svensk lag och svenskt kyrkostyre.

För att få ihop till den miljon som danskarna krävt beslöt riksdagen att det skulle tas ut en landsomfattande skatt, som skulle betalas av hela befolkningen under vart och ett av de sex åren 1613–18.

För att driva in skatten tillsattes två kommissarier för varje landskap och vid Tomasmässan, det vill säga den 21 december 1613, skulle de första skatteinbetalningarna ske. Lösen skulle utgå i pengar eller i varor. En bonde skulle betala två riksdaler, medan en dräng eller en piga betalade en riksdaler.

Adelns tjänstefolk liksom fotsoldater och ryttare som befann sig ute i fält var befriade, liksom alla under 15 år och över 70 år. Men i övrigt skulle alla svenskar betala skatten vid sex tillfällen.

Enligt 1613 års fullmakt för kommissarierna skulle de dra från plats till plats ”och där efter vissa oförfalskade mantalslängder, som dem i varje stad av kämnärerna (ämbetsman inom en stads rättsskipning och förvaltning. Kämnärerna utsågs av stadens näringsidkare) och stadsskrivarna och i varje socken av prästen underskrivna och med hans samt länsmans och kyrkans sexmäns ed stadfästa, skola tillstädes vara, uppbära hjälpen av klerkeriet (präster), krigsmännen, borgerskapet och menige allmoge, så väl som av frälset efter deras rätta rusttjänstordning i sådana varor, som själva avskeden förmäler, och hålla däröver goda, klara längder.”

Skapades skattelängder

Kämnärerna fungerade i städerna både som kommunala skatteuppbördsmän och ledamöter i den lägsta juridiska instansen, kämnärsrätten, som under rådhusrätten hanterade enklare mål. På landsbygden fick prästerna en nyckelroll, precis som de alltifrån 1619–20 skulle få när det gällde att upprätta längder över krigstjänstpliktiga. På några få år förvandlades prästens roll från att inte bara vara själasörjare utan också en viktig leverantör av underlag till kronans fogdar.

Resultatet blev inte bara att lösen kunde betalas och Älvsborg återfås, utan också att det skapades skattelängder som idag är en viktig källa för forskare av olika slag.

Till skillnad från de stående skatterna på jorden togs Älvsborgs lösen ut från hela befolkningen. Totalt upptogs 83.900 hushåll i längderna, vilka tagits som utgångspunkt för beräkningar av Sveriges totala befolkning. Olika forskare har kommit till olika resultat, mellan drygt 400.000 och drygt 500.000 invånare (Finland ej medräknat).

I längderna söker man upp det aktuella landskapet, och därefter den eller de församlingar som man är intresserad av. När till exempel Karl IX avled erhöll hans änka drottning Kristina Gästrikland samt delar av Uppland och Södermanland som livgeding, vilket innebär att dessa områden inte redovisas under respektive landskap.

Många forskare har använt längderna för att studera det tidiga 1600-talets ekonomiska och demografiska förhållanden. Ett tydligt resultat är att bondesamhället vid den här tiden var mycket rörligare än man ofta har föreställt sig.

Nya Älvsborg

Älvsborg är idag mera känt som Gamla Älvsborg. Det var ett slott som låg på Klippan i dagens Göteborgsstadsdel Majorna. Idag syns bara ruiner av slottet. Älvsborg avvecklades 1660, men först sedan byggnadsmaterial förts över till en ny fästning som kom att kallas Nya Älvsborg. Göteborg fick sina stadsprivilegier 1621, men redan 1604 hade ett första Göteborg börjat byggas på Hisingen och det är det som avses i Knäredsfreden.

Älvsborg
Nya Älvsborg

Comments

mood_bad
  • No comments yet.
  • Lägg till kommentar
    X