När grundades staden Lödöse?

Staden Lödöse betraktas som en av det medeltida Sveriges allra tidigaste städer. De äldsta spåren dateras till mitten av 1000-talet.

Säkra tidsuppgifter för Lödöse stad kan bara ges om slutet. 1473 som slutåret för Lödöses roll som enda svenska hamnstad mot västerhavet, 1646 som slutåret för Lödöses existens som stad. Dessa tidpunkter kan fastställas med dokumentärt material.

Frågan om Lödöses ursprung är svårare att tidsbestämma. De, ytterst, knapphändiga skriftkällorna som finns kvar berättar inte mycket.

Den äldsta kända skriftkällan för Lödöses existens, är inskriptionen Ledu(s) eller Leodu(s) på brakteater (forntida mynt) från Knut Erikssons regeringstid (1167–1196).

Arkeologiska fynd

Arkeologiska fynd visar att handeln med Europa var både betydande och vitt förgrenad, och att Lödöse på 1100-talet hade hunnit bli en av Sveriges främsta platser av stadskaraktär.

Omkring år 1140-1150 präglade man under kung Sverker den äldres tid brakteater i staden, tunna ensidigt präglade mynt utan text. Om det var kyrkan eller kungen som tillverkade dessa tidigaste mynt är osäkert.

Att man hade mynttillverkning här i Lödöse tyder på att staden var både stor och väl försvarad.

staden Lödöse
Brakteat

Rollen som Kongahälla

Natanael Beckman (svensk språkforskare) ville påvisa staden Lödöses uppkomst som en viktig handelsplats till perioden efter den vendiska härjningen av Kongahälla 1135.

Lödöse skulle då ha övertagit rollen som Kongahälla haft tidigare. Carl Ramsell af Ugglas (konsthistoriker och författare) höll med om att det kunde vara troligt. Men båda ville påpeka att Lödöse inte finns omnämnt i de isländska skildringarna av Västsverige under 1000 och 1100-talet.

Även Curt Weibull (svensk historiker) ville placera staden Lödöses uppkomst till 1100-talets mitt. Men av en annan orsak, han ville istället peka på de stora förändringarna av handelsvägar och ekonomiska förhållande som uppkom i 1100-talets senare hälft och början av 1200-talet. Som bland annat den tyska kolonisationen av södra Östersjökusten medförde och den gryende sjöfarten runt Jyllands västkust (Omlandsfararna).

staden lödöse

Harald Wideen (författare) har satt Lödöses uppkomst i samband med Skaras utveckling till västsvenskt biskopsäte på 1000-talet.

Erik Lönnroth (var svensk historiker och ledamot av Svenska Akademien) lyfter fram Lödösefynd från tidigt 1000-tal, mynt från Metz och Worms, och pekar på Dagmar Sellings undersökningar av importerad svartgodskeramik från vikingatid och tidig medeltid. Han skriver ”det markerar en handelsväg tvärs genom Sverige genom Götalandskapen och Lödöse vore en logisk slutpunkt i väster för denna väg”.

Rune Ekre

Rune Ekre (var arkeolog, författare och museichef på Lödöse museum) vill peka på de negativa indicier i fyndmatrialet. Han skriver ”Vi saknar den ordinära typen av s.k. Pingdorff-keramik, vilken bl. a. förekommer i fynden från 1000-talets Lund, och vi saknar den typ av enkelkammar med svängd ryggkontur, som både Lund och Sigtuna har väl representerad i sitt tidigare material.

Lödöse stad

I och för sig behöver de fyndtypernas frånvaro inte vara utslagsgivande, eftersom så ytterst litet av de äldsta bebyggelseskikten i Lödöse hittills undersökts och eftersom dessa djupskikt här fått ligga i fred för andra intrång. Betr. kammarna gäller, att överhuvud inga kamfynd föreligger från innerstadens äldre lager. Om Lödöse begynnelse som handelsplats av någon betydelse ligger redan i 1000-talet, kan inte med säkerhet sägas, även om de äldsta påträffade bebyggelselämningarna enligt min mening bör hänföras dit och de nämnda fynden och fyndtyperna kan väl peka på en viss utveckling av handelsaktiviteten under detta århundrade”.

Staden Lödöses namn

Staden Lödöse omnämns omkring 1200 av den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus i Gesta Danorum, då på latin; Liuthusium. Det anses innehålla ett äldre namn på Gårdaån, Liudha, den rikligt beväxta, samt öse, åmynning.

Senare omskrivs staden Lödöse även i Knytlingasagan (isländsk saga) från omkring 1260–1270.

Ett av de tidigaste, svenska beläggen för namnet Lödöse är Margareta Persdotters testamente från 1260.

För även om Lödöse var tidigt ute så tror man att handeln flyttades hit ifrån det något söder och österut belägna Grönköp vid Skepplanda, vilket troligen berodde på att Grönån började bli för grund för de allt större och mer djupgående skeppen.

Utgrävningar

staden lödöse

Omfattande utgrävningar 1916–1920 och från 1961 har blottlagt medeltida kyrkoruiner, husgrunder, plankgator och kajer samt ett båtskrov från tidigt 1500-tal. Hittills har ungefär 1/3 av den medeltida staden grävts ut. I de upp till 4 m djupa kulturlagren har över 150.000 lösfynd gjorts. En del av dessa är utställda på Lödöse museum och Historiska museet i Stockholm. Lödöse är en av Sveriges fyndrikaste utgrävningsorter.

staden lödöse

Staden Lödöses medeltida stadssigill med två torn går igen i Lilla Edets kommunvapen.

1200x600 AKB

Comments

  • Avatar för BO-STEVE LENNART LENNARTSSON
    BO-STEVE LENNART LENNARTSSON
    oktober 12, 2023 at 11:41

    Intressant forskning. Jag har förstått att Skara, mitt ute på schlätta, hade sin uppkomst och betydelse på vägen från västerhavet till det växande Sveariket i Mellnansverige. Så försågs ”Sverige” med ”moderna” varor, idéer, intryck och ny religion från denna import- och- exporthamn, vid sidan av sundet och kontakter över Östersjön med Östeuropeiska länder….

Lägg till kommentar