Lödösehus en borganläggning
Lödösehus. Den tidigaste borgen i Lödöse tros ha uppförts under Knut Eriksssons tid mot slutet av 1100-talet. Man tror idag att det legat en kungsgård på nordsidan av borgkullen medan det på Tegelkullen i söder fanns en vaktborg, en kastal.
En kungsgård kan sättas i samband med myntprägling i Lödöse redan på 1140-talet. Att slå mynt var ett kungligt privilegium och det var bara på kungens befallning en man fick slå mynt. Oftast var det en guld- eller silversmed som fick uppdraget att slå mynt.
Kastalen
Kastalen brändes ner, enligt en datering 1227, av norska birkebeiner (norskt upprorsparti bildat 1174 av Eystein Meyla). Kastalen byggdes upp igen och anläggningen byggdes ut under åren 1250-1275 till en stor och välbefäst borg, enligt Erikskrönikan, benämnd Lödösehus.
Den arkeologiska dateringen, bland annat med hjälp av dendrokronologi, till 1200-talets mitt gör att det troligen är Birger jarl och hans söner Valdemar och Magnus Ladulås som är initiativtagare till borgbygget. Inklusive vallgravarna har borgen omfattat en yta på cirka 3 hektar.
Man ansåg tydligen att borgens utbyggnad var så viktig att man t.o.m. rev delar av stadsbebyggelsen. Detta kan man se på kartbilden över Lödöse år 1300, där gatan fram mot borgen plötsligt svänger av norrut i en böj, de övriga gatorna är räta och vinklade.
År 1275 var borgen i Lödöse så pass klar att man kunde arrangera bröllop. Det var kung Valdemar Birgersson som gifte bort sin dotter med greve Gerhard av Holstein. Samtidigt ger han Hamburgs borgare förmåner i Sverige.
Valdemar fick inte ha kvar borgen länge, hans bror kung Magnus lät pantsätta den, 1278, för att kunna betala det lån som han hade fått av danske kungen. Efter några år är borgen tillbaka i svensk ägo.
Danskarna under Kristian I intog Lödösehus och borgen 1353, svenskarna lyckades återta borgen och staden men efter bara två år stod den danska hären i Lödöse igen.
Vallgraven
Det dubbla, bitvis tredubbla, vallgravsystemet runt borgen har undersökts i olika omgångar. Det mätte ett djup av 2-2,5 meter, och de yttersta vallgravarna var ca 9 meter breda.
Huvudborgen
Uppe på den cirka 50×70 meter stora borgplatån fanns borgens huvudbyggnad. På 1890-talet byggdes en grosshandlarvilla på platsen, och de sista synliga resterna av den medeltida borgmuren förstördes då. Inga nämnvärda arkeologiska undersökningar har därefter kunnat genomföras på kullen.
Mycket vi inte vet
I dag ser man ingenting av den en gång, troligtvis storslagna, borgen. De gjorde ingen arkeologisk undersökning inför bygget av huset, så vi vet inte hur borgen egentligen såg ut.
På 1910-talet gjordes arkeologiska undersökningar i delar av förborgsområdet och vallgravarna. Utgrävningsledaren Carl af Ugglas ville datera anläggningarna han fann till 1300- och 1400-talet.
Man grävde inte heller bort de lämningar som hittades för att se om kulturlagren gick djupare ner.
Lämningarna bestod bland annat av hus, troligen ekonomibyggnader och flera stycken härdar.
Hur länge borgen användes är också ett frågetecken, resterna efter den kan ha använts så sent som på 1700-talet för skydd under Gyldenlövefejden.
År 1868 när antikvitetsintendenten Djurclou inventerade Lödöse fanns bara vallar kvar på kullen.
Några undersökningar på själva borgkullen har inte gjorts med undantag av en som gjordes 2008. Då grävdes ett av tornen ut i samband med att man skulle bygga en lekplats.
Innehållsförteckning
