Krigståg genom Ale – 268 gårdar brända och 54 utplundrade

Krigståg genom Ale. Under nordiska sjuårskriget 1563-1570 utsattes Bohus fästning för täta och förödande belägringar. Ingen av belägringarna lyckades dock. De långa belägringarna av fästningen vållade svåra försörjningsproblem för de svenska angriparna. Brist på proviant förelåg ständigt, och olika delar av Västergötland utsattes för systematisk plundring och skövling.

Utsatt läge

Starrkärr och annexförsamlingen Nödinge hade ett speciellt utsatt läge på grund av det korta avståndet till Bohus fästning. Inom Nödinge sockens gränser låg dessutom de i politiskt avseende mycket labila Skårdals skate, som sedan långt tillbaka i tiden juridiskt lydde under Norsk krona, och som p.g.a Bohus fästnings läge fick en mycket viktig strategisk betydelse.

Brände ner Lödöse

1564 samlades de svenska trupperna vid Lödöse (gamla) för att slå till mot fästningen. Med sig hade de kanonen Skiegge. Det sägs att den var fem meter lång och vägde 12 ton. Kanonens tyngd gjorde att den gick igenom isen på älven någonstans mellan Lödöse och Bohus, och har därefter aldrig återfunnits.

Belägrarna av Bohus fick gå tillbaka till Lödöse redan efter tio dagar på grund av köld och tyfus. En uppgift säger att svenskarna då hade förlorat cirka 1 400 man vid belägringen, de flesta genom förfrysning.

Den misslyckade stormningen hade väckt irritation hos den danska riksstyrelsen som började planera en total förintelse av Lödöse och trupperna som befanns där. 29 juli 1565 förekoms planerna av Daniel Rantzau som brände ner Lödöse. På sin raid mot staden plundrade han bygderna i Götaälvdalen.

Krigståg genom Ale – 268 gårdar brända och 54 utplundrade

Härjningstågen genom Ale torde ha fyllt, enligt de texter som finns från den tiden, alla anspråk på kvalificerad grymhet och ödeläggelse. Den längd över ödehemman i Starrkärr 1572 ger ett tydligt intryck av förstörelsens omfattning. I hela Ale härad hade medan krigshändelserna pågick, 1563-1570, 268 gårdar blivit brända och 54 utplundrade. Det tog lång tid innan bönderna fick byggt upp sina gårdar.

I en text från 1614 över hemman (bondgårdar) i Starrkärr och Kilanda står det att bönderna inte klarade av att betala någon skatt. Alltså var de fortfarande tyngda av krigsåren.

Förpantningen

Freden i Knäred den 21 januari 1613 slöts på hårda villkor för svenskarna. Danmark skulle behålla Älvsborgs fästning (som svenskarna köpt loss vid freden i Stettin 1570) med sina sju Västgötahärader, bland dem Ale härad, som pant under sex år för ett skadestånd på 1 miljon riksdaler. Ett värde som går att jämföra med två tredjedelar av landets hela skörd under sex år.

Om förhållanden under den tid som förpantningen omfattade vet vi inte särskilt mycket om. Häradet hade tidigare legat som förläning till svenska ämbetsmän, och med böndernas blandade lojalitet, är det möjligt att de flesta tett sig oberörda.

Krigståg genom Ale – 268 gårdar brända och 54 utplundrade

Krigståg genom Ale

Krigståg genom Ale

Bo Larsen