Gamla och Nya Lödöse

Historien om staden Nya Lödöse började på 1400-talet, då Sverige såg helt annorlunda ut än vad det gör i dag. År 1397 hade de nordiska länderna undertecknat en fredsunion i Kalmar, men det dröjde inte länge förrän Västsverige blev skådeplatsen för nya unionsstrider.

Nästan hela den viktiga kusten mot väster tillhörde Danmark, det var bara en smal passage utmed Göta älvs mynningsområde som oftast behärskades av Sverige. År 1473 undertecknade därför den svenska riksföreståndaren Sten Sture ett beslut att bygga en ny stad vid Säveåns mynning vid Göta älv.

Den äldre handelsstaden Lödöse som grundades på 1000-talet låg drygt 30 kilometer norrut utefter Göta Älv. Under unionsstriderna på 1470-talet fick svenska skeppare betala tullavgifter på väg till och från Lödöse och detta brukar ses som en av orsakerna till att man beslöt bygga en ny stad närmare Västerhavet. Städerna kom att kallas Gamla Lödöse och Nya Lödöse.

Historien om staden Nya Lödöse

1473 anläggs staden Götaholm på Kvibergs bys ägor. Stadsborna fick 20 års skattefrihet och tillåtelse att fritt hämta byggnadsvirke i de kringliggande ekskogarna.

1474 Gamla Lödöses borgmästare föreslår att den nya staden tar den gamla stadens namn för att stimulera fortsatt handelsutbyte med Hansan. Efter detta kallas städerna Gamla respektive Nya Lödöse. Stadens jordar utökas med mark som tillhörde Härlanda by på södra sidan av Säveån.

På 1490-talet beskrivs Kalmar, Nya Lödöse och Söderköping som de största utskeppningshamnarna för Götalandskapen medan Stockholm, Åbo, Nya Lödöse och Söderköping kallas de största städerna i Sverige.

1497 Unionsstrider pågår i området och Älvsborgs fästning intas av danskarna. Stadens borgare svär tillfällig trohet till danske kungen.

1510-talet råder fredstid i området igen.

1514 Marstrandsborgare som seglar förbi Bohus slipper betala tull men måste anmäla sig på Bohus fästning på väg ner till Nya Lödöse.

1520 Nya gränsstrider resulterar i att invånarna åter svär trohet till Danmarks kung.

Gustav Vasa

1521-22 Gustav Vasa startar sin väg mot makten i Sverige. Han satsar på att bygga upp Nya Lödöse för handel på Nordsjön. Han låter åter befästa Gullbergsklippan igen (där Skansen Lejonet står idag).

1525 tillåts holländare driva handel i staden.

1526 Järn och det smör som bönderna i Västergötland betalade i skatt såldes vidare i Nya Lödöse. Stadsborna får tillåtelse att köpa fäkreatur från omkringliggande trakter till sitt slakthus. Gamla Lödöse mister sina privilegier och invånarna uppmanas flytta till Nya Lödöse.

1526-1528 Kyrkobygget går för långsamt och behöver förstärkas eftersom grunden är dålig. Byggnadsmaterial tas från St. Olofs ödekyrka i Gamla Lödöse, Härlanda kyrka och ett Helga korskapell.

1528 Stadsborna har brist på ängsmark och får mark från Eklanda by.

1530-talet innebär utökad handel med Reval och Lübeck, Hamburg, England, Frankrike, Portugal och delar av Spanien. Kungen och kronan är de stora handelsidkarna.

1536-37 Skattefriheten upphör, vilket leder till att några stadsbor flyttar. Handlare från andra städer vill inte ha med Nya Lödöse att göra och Gustav Vasa skyller problemen på de höga priserna i staden och ondgör sig över att oreglerad handel pågår utanför staden. Samtidigt uppmanas handlarna i Nya Lödöse att återta handelsresor till Dalsland för att hindra utökad utförsel via Uddevalla.

1539 startar en diskussion om att flytta staden till säkrare plats intill Älvsborgs fästning.

1547 anses flyttningen genomförd men ännu 1551 finns uppgifter att flera stora magasin finns kvar vid Säveån.

Älvsborgsstaden bränns

1563 Älvsborgsstaden bränns under nordiska sjuårskriget.

1572 Nya Lödöse får nya privilegier. Älvsborg slott är upptagningsställe för tull och accis på importvaror och Nya Lödöse för exporten – båda räkenskaperna förs i Nya Lödöse.

1580-tal Nya Lödöse har ”2 borgmästare, 1 byfogde, 1 stadsskrivare, 67 något förmögna borgare, 65 ringa förmögna borgare, 6 guldsmeder, 4 klensmeder, 5 skräddare, 3 skomakare, 2 snickare, 4 timmermän, 5 böttker, 2 buntmakare, 18 köpsvenner med burskap, 8 fattiga änkor samt 15 kunglig majestäts tjänare inalles 208 personer” förutom utländska köpmän, kvinnor, barn, tjänstefolk och fattiga.

1587 utökas privilegierna för staden med jordar i Kviberg, Härlanda samt gårdar i Vidkärr och Thorpa. Beslut att bygga ny kyrka på ny plats utanför staden vid den nya kyrkogården. Samtidigt pågår reparationer av den gamla och man bygger ett rådhus.

1612 Danskarna sätter eld på staden under Kalmarkriget och 1619 får Göteborg sina första tillfälliga privilegier

1621 flyttas rådhusbyggnaden till Göteborg. Borgarna ska också flytta men kan vänta till våren så de hinner bygga hus.

1622 utarrenderas stadsjordarna i staden till inflyttade holländska bönder. Under 1600-talets mitt byggs landerier.

1624 beordras alla borgare i Nya Lödöse att flytta in till Göteborg där de får tomter och byggnadsmaterial.

Bo Larsen