Fornborgen i Älvängen oroliga tider i Götaälvdalen

Fornborgen i Älvängen. Götaälvdalen var under äldre stenåldern (10 000-4 000 år f Kr) en havsvik. Läget vid Ranneberget i Älvängen var idealiskt. Här gav marken rik skörd, vattnet goda fiskefångster och skogarna jaktlycka. Spår finns ännu kvar av bosättningarna vid det som en gång var strandkant.

Under järnålder och vikingatid (ca 500 f.v.t.-1050 e.v.t) var det oroliga tider i Götaälvdalen. Älven var den viktigaste handelsvägen mellan skogarna i inlandet och rikena på andra sidan haven. Skeppstransporter på Göta älv kunde ge rikedom och makt och många var beredda att kämpa om det. De bofasta byggde egna skepp och satte upp försvarsverk mot angripare.

Fornborgen i Älvängen

Rannebergets fornborg tros ha kontrollerar infarten till Grönån. Inne i Grönådalen finns ytterligare två fornborgar som skyddar ingången i Grönådalen från inlandet, Angertuvan och Rapungaberget. Från Rannebergets fornborg ser man fornborgen på Marieberg nedströms i Älven och man ser även Aleklättens fornborg varifrån man har koll på hela älvmynningsområdet. Ranneberget ligger nära fyndplatsen för Äskekärrskeppet. Rannebergets fornborg är en av ett tjugotal i Götaälvdalen.

Försvarsanläggningar

De flesta av fornborgarna är högt belägna i bergig terräng och avgränsas med branta stup på en eller flera sidor, medan de mer åtkomliga sidorna fått kallmurade stenvallar som kan ha varit förstärkta med träpalissader. Ibland finns inom borgens perimeter lämningar efter husgrunder. I vallarna syns i regel tydliga öppningar som varit portar. Om de ligger utmed viktiga farleder, vägar och vattendrag har de sannolikt fungerat som bevakningsvärn och försvarsanläggningar. Dessa strategiskt mer välplacerade borgar har varit uppbyggda med kraftigare vallar och har fungerat som befästa skansar. Borgar som däremot varit svagt befästa och ligger isolerade har troligen varit tillflyktsorter i krig och orostider och vissa har även haft inslag av kult. Fornborgar förekommer även i plan terräng och har då en rundad form, som till exempel på Öland och Gotland. Dessa har varit permanent bebodda bygdeborgar med byggnader och indelade kvarter.

Fornborgar ersattes under medeltiden av borgar som i sin tur ersattes under 1500-talet av fästningar och skansar.

Under hundratals år var Ranneberget i Älvängen betesmark. Det var ängs- och hagmarksblommornas stora tid. Än i dag finns många arter kvar som minner om den tid då berget försörjde människorna här som levde av det jorden gav.