Unika träfynd från 300-talet hittade i Grönån

I Götaälvdalen har arkeologer hittat unika träfynd som är 1 700 år gamla. I samband med utgrävningar inför utbyggnaden av E 45 gjorde arkeologer fynd i Grönån som berättar om böndernas vardag under järnåldern.

Fynden låg cirka en meter ned i leran. Den fuktiga och syrefattiga miljön har konserverat alla dessa träföremål. Platsen ligger i dag mellan 1,5 och 2 meter över åkanten till följd av landhöjningen.

De påträffade lämningarna spänner över tidsintervallet romersk järnålder, folkvandringstid och äldsta vendeltid. Sammantaget utgör fornlämningen vid Grönån en oöverträffad lämning från svensk förhistoria.

Unika träfynd

Ur ett svenskt perspektiv så utgör flera av träföremålen unika fynd. Till denna grupp hör den stora brickan i svepteknik (svepkärlet), stegen, bäroket och träskålarna. Andra fynd som också måste lyftas fram är de många olika trädetaljerna till båtar. Bland dessa kan nämnas träblocket, träankaret, årtullen, årtullsförarbetet, de sköra årbladen, spanten och eventuell rorkult. Det förekommer också några föremål som hittills är de äldsta kända fynden i sitt slag. Fragmentet av ett träankare, ett trähjul och en dragstång är exempel på sådana.

Dateringen av träankaret innebär att typen är minst 800 år äldre än vad vi tidigare kände till. Hjulfragment är drygt 500 år äldre och dragstången ett till tvåhundra år äldre än tidigare fynd. Både hjul och skackel kan sättas i samband med vagnar och kärror. Medan ankare tillhör skepp och båtar.

Hjul från romartiden

Trähjulets segment kallas ”löt”. Löten består av hjulkransdel och ekrar samt dymlingar för infästning i de omgivande löt-segmenten. Hjulet från Grönån är från äldre romersk järnålder. Vi är tillbaka till en tid då det romerska riket dominerade den Europeiska kontinenten.

Grönån

Grönån rinner ut i Göta älv vid gården Hamnen norr om Älvängen. Grönån avvattnar bl.a. Holmevattnet och Hålsjön. I Grönån rinner Sörån (Slereboån) och Forsån ut, den förra mellan Blinneberg och Färdsle i Skepplanda socken och den senare mellan Vadbacka och Fors, strax sydväst om Skepplanda.

Biflödena har haft många vattenkvarnar och en del sågverk, vissa har omvandlats till småskaliga vattenkraftverk. Vid Grönån ligger naturreservatet Rapenskårs lövskogar som ingår i EU-nätverket Natura 2000.

Under vikingatiden var flödet i Grönån och Forsån betydligt livligare än idag. Man beräknar att bredden på Göta älv i höjd med Bohus var ca 500 meter och att älven uppströms på många håll stilla tog sig fram mellan bergsklipporna. Göta älv, var då, mer som en havsvik.

En knapp mil uppströms Grönån och dess tillflöden låg två fornborgar, en på Rapungaberget vilken var ca 315 x 100 m stor och en på Angertuvan om ca 375 x 120 m. Däremellan gick vägen som ledde över Risveden och in i det inre av Västergötland. Norr om Grönåns utlopp med uppsikt över Göta älv låg fornborgen på Örnäsberget och mitt emellan dessa tre borgar ligger Kungsgården.

Grönån var segelbar, upp till Tors bro och Grönköp nära Vadbacka där Forsån rinner ut, ända till 1922. Sörån och Grönån användes till att flotta timmer från Risvedens inre till Grönköp där det lastades på båtar. Flottningen upphörde på 1930-talet.

Källa: RAA

Unika träfynd

Bo Larsen