Tekniken från Trollhättan som räddade liv på Titanic

Vapenutvecklaren som sadlade om och satsade på livräddningsredskap

Ingenjören Axel Welin ägnade sig åt att utforma vapen. Tills han fick en fråga av en dam: ”Varför tillverkar du saker som tar livet av folk? Du som är så intelligent borde ägna dig åt att tillverka saker som räddar liv istället!”

Han började tänka om och funderade på vilken typ av anordning som han skulle kunna rädda liv med. Vid den här tiden hade trafiken över Atlanten med oceanångare ökat. Säkerheten ombord var dålig. Det fanns inte tillräckligt med livbåtar för alla ombord och de som fanns var svåra att sjösätta vid ett haveri. Axel fick då idén till en dubbelverkande dävert som kunde sjösätta båtar tryggt, även om skeppet fått slagsida.

Specialiserade sig på sjösäkerhet

Axel grundade en firma i Göteborg, AB Welin, som specialiserade sig på utrustning för sjösäkerhet. År 1900 kunde Axel Welin presentera sina dubbelverkande kvadrantdävertar. Varje dävert stod på en kuggstång och kunde så att säga vaggas fram och tillbaka för att plocka fram en livbåt i taget.

Godset till dävertarna göts vid bruket i Kohlswa och de monterades ihop på Nydqvist & Holm i Trollhättan. Efterfrågan på dävertar blev så stor efter Titanicolyckan att det blev brist på gjutgods i Sverige.

Både Titanic och systerskeppet Olympic utrustades med Axel Welins dävertar, men eftersom White Star Lines ägare tyckte att det såg för belamrat ut med en rad extra livbåtar innanför dävertarna, tog de bara med hälften av det antal som kunnat föras med.

Hade White Star Line gjort som Axel Welin ursprungligen tänkt hade det funnits tillräckligt med livbåtar till alla ombord Titanic.

De fotograferades noga innan de skickades iväg till Belfast, där Titanic byggdes, för att installeras på oceanångarens promenaddäck. Vid Titanics undergång, natten mellan 14 och 15 april 1912, fungerade livbåtsdävertarna oklanderligt trots slagsida och den starka lutningen långskepps. De som räddades gjorde det nästan uteslutande genom att firas ned i livbåtar med hjälp av Axel Welins dubbelverkande dävertar. Felet var att det bara fanns 16 livbåtar, mot de 32 som dävertsystemet hade kapacitet att hantera.

RMS Titanic

RMS Titanic (Royal Mail Steamer Titanic) var en oceanångare byggd 1909 – 1911 för atlantrutten Southampton – New York. Titanic var 260 meter långt och sågs tillsammans med systerfartygen Olympic och Britannic som världens då lyxigaste fartyg.

Den 10 april 1912 lämnade Titanic Southampton för sin jungfruresa. Efter stopp i Frankrike och Irland lämnade hon den 11 april Europa och stävade ut på Atlanten mot slutdestinationen New York. Strax före midnatt den 14 april kolliderade Titanic med ett isberg som skadade skrovet under vattenlinjen så pass allvarligt att hon på 2 timmar och 40 minuter sjönk till Atlantens botten varvid officiellt 1 514 (enligt olika rapporter mellan 1 490 och 1 635) personer omkom.

Räddade ca 700 personer

En orsak till det stora antalet dödsoffer vid förlisningen var att fartyget, som hade ca 2 225 människor ombord, bara hade utrustats med livbåtar för 1 178 personer. En oproportionerligt hög andel män fanns bland dödsoffren då man prioriterade att rädda kvinnor och barn. 123 svenskar reste med Titanic. 34 av dem överlevde.

Även Britannic gick under i en olycka, i Medelhavet fyra år senare. Olympic gick i trafik över Atlanten ända till 1935, då hon blivit omodern och skrotades.

Axel Welins dubbelverkande dävertar, tillverkade i Trollhättan, räddade ca 700 personers liv.

Bo Larsen