Sigrid Storråda Sveriges första kända drottning

Sigrid Storråda (ca 955-1013) är en historiskt omtvistad drottning (först i Sverige, sedan i Danmark) som skall ha varit gift med Erik Segersäll och därpå, efter Eriks död, omgift med Sven Tveskägg. Hon skall enligt isländska berättelser ha varit dotter till en västgötsk storman vid namn Skoglar-Toste.

Sigrid omnämns av såväl Saxo (dansk historiker) som Odd Snorresson (isländsk munk) och andra källor i slutet av 1100-talet även om deras uppgifter inte är direkt samstämmiga.
Huruvida hon någonsin existerat är något som man funderat över i århundraden, men under senare tid har man tagit det för alltmer troligt.

Fadern köpte stora landområden i Vadsbo härad, Närke och Värmland varav en del av gårdarna kom att kallas för Sigridslevet, enligt traditionen det som Toste lämnade till Sigrid att leva av, även om namnet nog mer troligt kommer sig av det äldre ordet ’lev’ som betyder provins.
Ännu år 1231 var gårdarna ärvda i åtta rakt nedstigande led från Toste, omnämnda i danske Valdemar Sejrs jordabok.

Erik Segersäll

Sigrid gifte sig med Erik Segersäll, med vilken hon fick sonen Olof, sedermera Olof Skötkonung (kanske för att han redan i skötet var utropad till kung av sin far). Senare fick de också en dotter vid namn Holmfrid.

Eriks medregent och bror Olof dog, vilken efterlämnade sonen Björn (Styrbjörn Starke), som lika mycket som Olof Skötkonung var tronpretendent. Det var för att avstyra stridigheter mellan dessa prinsar som Erik lät utropa sonen Olof till medregent redan innan han var född.

Men efter några år försköt Erik sin drottning Sigrid och gifte om sig med en polsk prinsessa, som i Norden tog namnet Gunhild.

Under deras äktenskap så hade det varit Sigrid som ställde och styrde över sina domäner, och detta fortsatte hon med även efter skilsmässan. Sigrid bör ha varit drygt tjugo år när hon skildes från Erik, varefter hon för en tid flyttade till något av sina gods i Västergötland.

Kungahälla

Som härskarinna över Västergötland var hon eftertraktad av flera småkungar som önskade gifta sig med henne. Två av dessa friare var så efterhängsna att hon till slut, enligt onda tungo, lät bränna dem inne, nämligen Opplänningakungen Harald Grenske (far till Olof den helige) och östervägskungen Vissivald (troligen en rysk prins Vsevolod).

Med detta illdåd ville hon visa att småkungarna gjorde säkrast i att hålla sig borta från henne, och detta gav henne tillnamnet Storråda (på engelska kallas hon ”the Haughty” – den högmodiga). En kung som hon dock inte hade något emot att gifta sig med var Norges Olav Tryggvason.

Men bröllopsplanerna fick ett abrupt slut i Kungahälla när Sigrid förklarade att hon inte ville bli kristen. Olav Tryggvason blev då så ilsken att han slog henne i ansiktet och sa att han inte tänkte gifta sig med en hundhedning. Efter denna oförrätt blev Sigrid Storråda en bitter fiende till Olav Tryggvason.

Sigrid drog sig ner till Danmark och gifte om sig med Danmarks kung Sven Tveskägg, en frilloson till Harald Blåtand. Hon bör då ha varit i tjugofemårsåldern.

Sven Tveskägg

Enligt dansk historia hade Sven Tveskägg fyra barn – sönerna Harald och Knud, samt två döttrar. Sigrid blev med säkerhet mor till två söner och en dotter. Äldst var sonen Harald, som bör ha fötts ca år 994 medan Knut föddes runt 997 och blev vida känd som Knud den store.

Erik Segersäll höll Danmark som erövrat land fram till sin död 995. Det första Olof Skötkonung gjorde som ny kung var att insätta Sven Tveskägg och modern Sigrid Storråda på Danmarks tron, men Sigrid hade aldrig glömt bort Olav Tryggvason och mötet i Kungahälla:

Harmen däröfver jäste alltjämt i hennes sinne, och drifven af begär att hämnas skymfen, begagnade hon sig af sin inflytelserika ställning att bringa till stånd den mot Olof Tryggvesson riktade liga, i hvilken hennes son och hennes man voro de förnämste. I kampen mot dessa allierade dukade den norske konungen under, i det han år 1000 förlorade lif och drabbning vid Svolder.

Olof Skötkonung

Olof är den förste kung som härskat, samtidigt, över Svealand, Västergötland och Östergötland. Han är också den förste svenske kung som antagit kristendomen och förblivit kristen, och gjorde därmed Sverige till ett kristet land.

Tre kungar

Några år in på 1000-talet gav sig Sigrid ut på sin sista seglats. Hennes dödsår varierar mellan olika källor, men det skall ha skett senast år 1013.

Hon blev under sin levnad mor till tre konungar: Olof Skötkonung i Sverige 995 till 1022, i Danmark kung Harald 1014-1018 och så Knud den store som regerade mellan 1018-1036.

I Siene utanför Vårgårda i Västergötland finns en sten som enligt traditionen kallas för Sigrid Storrådas sten. Måhända hon vilar där, eller fått en minnessten upprest över sig?

Bo Larsen