Risveden – vildmark när den är som bäst

Området har ett stort antal myrmarker, sjöar och tjärnar; de fyra största sjöarna är Tinnsjön och Holmevattnet i Ale kommun samt Hundsjön och Hälsingen i Alingsås kommun. Risveden avvattnas främst av Sörån (Slereboån) och Forsån som båda rinner ut i Grönån. Ett mindre antal sjöar avrinner istället åt öster genom mindre bäckar i Anten eller Mjörn som avvattnas av Säveån eller i norr åt Vanderydsvattnet och Slumpån. Samtliga åar ingår i Götaälvs avrinningsområde.

Naturreservat

Risveden har stora naturvärden och främst i sydöstra delen har tolv områden avsatts som naturreservat under förvaltning av Västkuststiftelsen. I Skepplanda socken i Ale kommun ligger Trehörningen (Risvedens naturreservat etapp 1), som delas med Östads socken i Lerums kommun och ingår i EU-nätverket Natura 2000.

Till samma kategori hör Bergsjön (Risvedens agkärr), Kroksjön (Risvedens naturreservat etapp 2) och Slereboåns dalgång i Skepplanda socken, liksom Rammdalen i Östads socken. 

Ekliden, Kvarnsjöarna, Risvedens vildmark (runt Stora Ljusevatten och Stora Rullesjön), Färdsleskogen, Skårs naturreservat och Iglekärr (Iglekärrs gammelskog) i Skepplanda socken är kommunala naturreservat, liksom Verleskogen (Verle gammelskog) i Hålanda socken, Ale kommun, medan Idåsen i Långareds socken, Alingsås kommun är ett av de naturvårdsområden som också förekommer.

2014 utgjordes sammanlagt ungefär 1 000 hektar av skyddad natur, sedan dess har fyra naturreservat tillkommit (Ljusevatten, Färdsleskogen, Iglekärr och Skår).

Den sista kända björnen i Risveden sköts 1851, den senast dokumenterade vargen sköts 1858. 1984 dök en enstaka varg upp på nytt i byn Drängedalen i Skepplanda socken. Lodjur finns fortfarande kvar. I Risveden finns gott om klövvilt samt ett rikt fågelliv med skogshöns, hackspettar och rovfåglar, däribland kungsörn och berguv. Bäver och vildsvin har återinvandrat. I åarna finns förutom bestånd av den sällsynta flodpärlmusslan lekplatser för den speciella Grönålaxen som är en variant av den annars utdöda Göta älvlaxen.

Yngre Västgötalagen

Risveden omnämns i Yngre Västgötalagen från 1300-talet (Rishuidhär). Området var häradsallmänning, delat mellan Ale, Bjärke och Kullings härader. 1542 omvandlade Gustav Vasa (1496-1560) Risveden till kronoallmänning. Först 1833 återgick delen i Ale till häradsallmänning, 1842 återfick Kulling sin andel och 1852 Bjärke sin. Därefter vidtog en uppdelning av marken på olika gods och byar, därför finns en exklav i Risveden som tillfallit Lilla Edets kommun där socknarna Ale-Skövde, Sankt Peder och Tunge tillhörde Ale härad.

Gränsbygd

Området var i flera århundraden gränsbygd i fejderna mellan Sverige och Danmark. Otaliga berättelser och sägner berättar om slag och skärmytslingar i Risvedens skogar. Ofrederna återspeglas i namnbruk som Danskestallet och Jutamossen. Lämningarna är flertaliga, bl.a. gravfält vid Verle, Järnklev och Slerebo i Hålanda. Så sent som på 1940-talet berättade danska anläggningsarbetare i Trollhättan att man i danska kyrkor brukat läsa en bön över soldaterna:

För Risvedens mörka skogar och vilda folk
bevare oss, o, milde Herre Gud

Risveden har också en flerhundraårig historia av småskalig bonde- och torparbebyggelse, i stora delar unikt för området.

Området har också präglats av de slott och storgods som finns i och omkring det: Kobergs slott, Livereds säteri och Gräfsnäs slott i norr, Alvhems kungsgård i väster samt Östads säteri och Kilanda säteri i söder.

Den medeltida ridvägen mellan Lödöse och Skara sträckte sig genom Risvedens nordvästra del. Hålvägar är fortfarande synliga på flera platser.

Bo Larsen