Orrekulla skans. När Göteborg anlades på 1600-talet var det som en befäst handelsstad med murar, vallar och vallgrav. Tidigare stadsbildningar hade förhärjats av danskarna under de återkommande krigen och därför behövde den nya staden ett starkt försvar.
Göteborgs befästningar uppfördes under loppet av seklet och stod i princip klara vid tiden för Stora nordiska krigets utbrott år 1700. Utöver själva stadsfästningen så räknades till de näraliggande utanverken även skansarna Lejonet och Kronan. Åt sjösidan till låg Nya Älvsborgs fästning vid älvmynningen och vid Nya Varvet fanns Billingen skans. Åt norr låg Orrekulla skans. Bohus fästning räknades också som en del i Göteborgs försvar men avvecklades 1786.
Efter kriget tilläts fästningsverken att förfalla och enbart mindre reparationer utfördes.
Orrekulla skans ligger i Kärra alldeles invid Göta älv, c.a 1 mil norr om Göteborg mellan Bäckebol och Angeredsbron. Skansen, 80×60 meter med närmare 10 meter breda skalmurar, uppfördes ursprungligen i slutet av 1600-talet. Syftet var att skydda den bro, Nybro, över Göta älv som förband vägen mellan Uddevalla, via Kungälv, till Göteborg. Här hade man fri sikt mellan Orrekulla och Bohus fästning och kunde därigenom varna varandra för fiender.
Då skansen ursprungligen byggdes tror man att den anlades med enkel byggnadsteknik. Sannolikt anlades den av jordvallar och kanske med en palissad av trä. Vallarna kom senare att förstärkas av murverk.
1719 förstärktes skansen och den var då avsedd både för infanteri och för artilleri. Under 1780 talet tjänstgjorde här 4-5 man från garnisonsregementet emedan bemanningen i krigstider var beräknad till 60 man.
1746 13 juli gick Linné över bron och skrev ”Nybron gick över Göta älv där hon var som smalast, eller 250 steg bred.”
1788 byggdes med Kronans medel en ny och kostsam bro av sten och trä. Samma år som bron stod färdig brändes den ner på Gustaf III:s personliga befallning för att förhindra att norska trupper skulle angripa Göteborg. Det året pågick det så kallade Tyttebärskriget. När norska trupper kom från norr och landsteg på Hisingen kom beskedet om fred. Bron brändes i onödan.
Den 8 juni 1822 finns noterat i kommunfullmäktige i Säve kommun, som Orrekulla på den tiden tillhörde, att Säve socken och en Herr J E Broberg fick rätt att uppta färjepengar för en nybyggd linfärja enligt den tidens taxa.
1878 fann Länsstyrelsen att det inte fanns någon skyldighet längre för färjeintressenterna att upprätthålla trafiken, och därför skulle kommunen få rätt att arrendera ut färjeinrättningen. Året därpå berättigades boende på Clarebergs gård och kringliggande hemman att få driva färjetrafiken mot en av länsstyrelsen fastställd taxa.
Nyebro färja utgjorde under många år en betydelsefull avlastning för Jordfallets färja, även efter att Jordfallsbron hade byggts. Färjeläget byggdes om mellan 1955 och 1956 för att kunna ta ännu fler väntande bilar och smidigare hantera lastning och lossning.
System av bastioner, murar, jordvallar, vallgravar, byggnader etc., både permanent och tillfälligt besatta.
Avser lämningar som huvudsakligen dateras till 1600-1900-tal. Innefattar förutom fästningar och skansar, även fältläger och härläger. Fältläger används för en enkel vall som lagts upp av trupp, som slagit läger i krigs- eller fredstid.
Man skilde mellan slutna fältskansar (redutter, stjärnskansar, bastionsskansar, korsskansar) och öppna skansar, det vill säga öppna i ryggsidan (halvredutter, flescher och lynetter). Halvslutna fältskansar hade ett svagare bröstvärn eller endast en palissad som rygglinje.