Krabbefejden 1657 i Götaälvdalen
Iver Krabbe (1606-1666) styrde Bohuslän från 1646 och blev 1657 under det då pågående svensk-danska kriget generalmajor och befälhavare över truppstyrkorna i södra Norge.
Seglade mot Tjurholmen
4 juli 1657 seglade en styrka med norska och danska soldater från Bohus fästning till Tjurholmen. Under ledning av Friedrich von Ahlefeldt, som var kommendant på Bohus fästning, klev de iland på den östra svenska stranden av älven.
Där fanns en redutt (befästning) och tullstation, som svenskarna byggt vid Grönån.
Norska soldaterna lyckades driva bort de svenska soldaterna i redutten, som jämnades med marken. Även den svenska gränsvakten, motsvarande dagens hemvärn, jagades iväg. Ett svenskt motanfall med kavalleri och lokala bönder drev de norska soldaterna tillbaka till Tjurholmen.
Den 5 juli byggde de norska soldaterna en befästning på Tjurholmen. Dagen därpå gick 160 norska soldater iland på svenska sidan, de möttes av 150 ryttare och 200 musketörer som sänts från Göteborg. Eldgivningen från Tjurholmen var häftig och svenskarna tvingades österut upp i skogen. Då begärde Svenska krigsledningen förstärkning från Västergötland.
Hjälpen kommer
Natten mellan 20 och 21 juli anlände en stor truppstyrka, fältmarskalk Robert Douglas med generalmajor Harald Stakes rytteri bestående av 8 kompanier Västgöta ryttare, tre kompanier dragoner från Västmanlands regemente, Västgöta-Dals regemente under överste Johan Stake samt bönder, sammanlagt omkring 2 400 man.
Med sig hade de 8 kanoner på mellan 7 och 12 pund, och dessa delades i 2 batterier på höjderna runt Tjurholmen och började beskjuta ön. De norska soldaterna drevs nu tillbaka över älven. Då svenskarna senare gick över till Tjurholmen, hade även norrmännen hunnit få fram kraftigt artilleri från Bohus, och svenskarna tvingades också retirera.
Den 17 augusti tvingades Douglas gå söderut mot Halmstad tillsammans med halva sin styrka, omkring 1 700 man och 4 kanoner, för att stoppa ett större danskt anfall. Götaälvdalen lämnades med mycket litet försvar mot de norska trupperna, som nu plundrade fritt på den östra älvstranden.
Krabbe går över älven
27 augusti flottade Krabbe 1 900 soldater över älven nordost om Hjärtum, och efter en strid med en bondehär i Sjuntorp drog han sig söderut och härjade vidare i Götaälvdalen.
4 september befann Krabbe sig på svenska sidan vid Skårdal.
5 september utkämpades en mindre strid vid Gamlestadsbron (bro över Säveån).
10 september lät Krabbe göra en militärbro över älven vid Bohus för att lättare kunna ta sig över till svenska sidan.
12 september anlände ett mycket stort bondeuppbåd på flera tusen man från Skaraborgs län till slätten vid Båstorp nära Göta älv. De ställdes upp i slagordning inför ett förväntat anfall som inte kommer. Uppbådet upplöstes snabbt då de flesta bönderna dessutom var obeväpnade.
20 september nedkämpades en avdelning Västgöta Ryttare på omkring 60 man vid Nödinge av en betydligt större dansk styrka. Drygt 30 av de svenska ryttarna dödades och resten togs till fånga.
Slaget vid Hjärtum
27 september stod slaget vid Hjärtum mellan 2 300 svenska soldater under befäl av general Erik Stenbock, och 2 100 dansk-norska soldater under befäl av Iver Krabbe. Efter hel dags strider drar sig svenskarna tillbaka till Vänersborg, medan Krabbes trupper stannar kvar på platsen efter slaget och räknas som segrare.
15 oktober lämnade Krabbe Hisingen med omkring 3 000 man via sin bro vid Bohus. Han stannade vid Partille för att avvakta dansk förstärkning från Halland. Då den uteblev fortsatte han till Vättle härad och Bergums socken som brandskattades, och därefter till Ale härad som fick samma behandling.
Krabbe förlade sedan sitt huvudkvarter nära Skepplanda kyrka. Han försökte nå Gräfsnäs, men böndernas förhuggningar i skogarna gjorde det omöjligt.
21 oktober lämnade danskarna Halmstad och drog söderut, vilket möjliggjorde att fler svenska trupper kunde sättas in mot Krabbe.
31 oktober var Krabbe tillbaka med sina trupper vid Bohus fästning, där hären led svår matbrist.
I januari 1658 förde en svensk styrka bestående av 4000 man ett månadslångt fälttåg i Bohuslän.
24 januari intogs Uddevalla skans av svenskarna.
13 februari återtog norrmännen Uddevalla skans.
5 mars fick Krabbe order av kung Fredrik att överlämna Bohus fästning och län till svenskarna, sedan Karl X Gustav gått över Bälten och tvingat fram freden i Roskilde, något som räknas till ett av Sveriges största krigsframgångar någonsin.
Vill fortsätta kriget
30 mars anländer Karl X Gustav till Bohus fästning. Men han var inte nöjd. Han ville ha hela Danmark och ett fullständigt Östersjövälde.
Kung Karl X Gustav bestämmer sig för att tillkalla en riksdag i Göteborg, då han behöver finansiering till att fortsätta kriget. Riksdagen skulle starta 12 november, men få av adeln och rikets högre skikt kom innan jul. Kungen själv dök upp först på julafton. Han inrättade sig i det nuvarande Residenset tillsammans med arvprinsen och drottning Hedvig Eleonora.
Riksdagen startade den 4 januari och pågick till 1 mars i Kronhuset i Göteborg. I husets bottenvåning iordningställdes en rikssal där en del av bottenvåningen hade inretts med bänkar, klädda i svart tyg liksom väggarna. En tron installerades för kungen där han öppnade riksdagen klockan nio på morgonen. Hans fyraåriga tronarvinge satt i en stol bredvid. Från tronen meddelade han att han behövde folk och pengar för att föra kriget till en säker fred.
Kungen framställde sig som en fredens man som var utsatt för fiendernas rov. Ganska snart hade han fått med sig riksdagen som gått med på det mesta som begärdes om än med reservationen att de gärna ville ha fred och att kungen skulle stanna i Sverige.
Men mitt under pågående riksdag sprider sig sjukdom i staden. Kungen blir sjuk redan i mitten av januari. Natten till den 8 februari blev tillståndet värre efter en kort återhämtning. Kungen avlider på residenset natten till den 13 februari, endast 37 år gammal.
Efter kungens död lyckades den nya regeringen få till fredsavtal och Sverige kunde gå in i en fredligare period än på länge. Sverige fick nu de gränser som i stort gäller än idag, bortsett från Finland.
Innehållsförteckning
Krabbefejden 1657 i Götaälvdalen
