Fornsagornas Hisingen

I de gamla fornsagorna omnämns ofta Hisingen. Den äldsta kända händelse omtalas av Axel Emanuel Holmberg 1867:

”Uti Harald Hårfagers tid (863-933) funnos i Bohuslän åtskilliga män, hvilkas minne häfderna åt oss förvarat. Ibland desse må nämnas tvenne bröder på Hisingen, Sigtryg och Halfvard, båda konung, och, för sin raskhet att uträtta konungens värf, kallade, den förre Snarfare, den sednare Hårdfare. Men för sin beredvillighet att blindt lyda envåldsherrskarens bud, hatades de af de frie bönderna.

De plundrade en gång, på konungens befallning, ett skepp som tillhörde den beryktade Thorolf Quadulfsson. För att hämnas, tager Thorolf, uti Götaelf, ett konungens, med lifsmedel lastadt, skepp, går om nattetid med sitt folk upp på Hisingen och stormar brödernes gård.

Under handgemänget dräpes en tredje broder Thord, men den fjärde, Thorgeir, undkommer till skogen, likväl med förlust af ena handen, som afhöggs honom, då han sprang öfver det höga pålverket, hvilket, lik en mur, omgaf gården. Bröderne fingo likväl hämnd, då den uppretade konungen lät dräpa Thorolf”.

Förlorade Hisingen i tärningsspel

I samband med fredsförhandlingar i Kongahälla, år 1020, mellan den Norske kungen Olof Haraldsson och Olof Skötkonung efter strider om Bohuslän kom konungarna överens, enligt Snorre Sturlasson, att avgöra vem Hisingen skulle tillhöra genom att slå tärning. 

Tärningsspelet vanns av den norske kungen trots att Olof Skötkonung hade slagit två sexor. Olav Haraldssons slog nämligen också två  sexor men då en av tärningarna sprack fick han också ytterligare en etta och totalt tretton. Norge blev därmed ägare av ön Hisingen.

Lindholmen

Den medeltida borgen Lindholmen från 1200-talet låg vid Göta älvs västra strand, vid området som fortfarande kallas för Lindholmen idag. Lindholmen omtalas första gången 1333, då kung Magnus Eriksson daterar en skrivelse in castro nostro Lindholm, det vill säga ”den befästa Lindholmen”, samt 1334 Lyndholmis.

Befästningen låg på nuvarande Slottsberget och var en kungsgård som kallades Borgen Lindholmen. Arkeologiska undersökningar visar att en borg, även omnämnt som slott, har funnits där sedan åtminstone år 1250. 

Namnet Lindholmen kom av den lindbevuxna ö som ända fram till 1855 var avskild från Hisingen. Kanalen kring holmen hette Kvillen, vilket inte ska förväxlas med den strax öster därom liggande Kvillebäcken. Sannegårdshamnen är en kvarvarande del av kanalen. Kanalen fanns kvar fram till åtminstone 1864, helt eller delvis.

Danaholmen – lilla Danmark

Danaholmen är en ö som ligger utanför Göta älvs mynning i Göteborg. Den ligger i Danafjorden som nordligaste ön i Göteborgs södra skärgård. Storleken är cirka 100 x 150 m. Den är annorlunda än de intilliggande öarna eftersom den är gräsbevuxen samt består av grus och morän och inte klippor som de andra.

I en beskrivning av den danska författaren Claus Christoffersen Lyschander (1558-1624) står det:

”der, hvarest Halland stöter samman med Sverige, äfvensom Norge, ligger en medelstor ö, kallad lilla Danmark. På denna ö sammanträffa i våra dagar de nordiska väldenas gränser, och så väl genom sägen som genom ett dokument, känner man, att tre konungar, på den tid då Sven-Ottonianska fornhandlingen uppsattes, derstädes hvilat och intagit sin måltid tillsammans på en stor sten, men ändå befunnit sig hvar i sitt eget rike”.

Bohuslän

Från 1592 till 1621 låg socknarna på Hisingen under Säfvedals härad, som hade sina tingsställen i Nylöse stad, Elfsborgs kungsladugård och vid Pixbo. 1621 kom de under Askims härad. 1680 ingick de i Bohuslän då landshövdingen bodde på Bohus fästning.

Första Göteborg

Första Göteborg grundades 1603 på Hisingen vid Färjenäs, staden befolkades främst av holländska köpmän som på kronans uppdrag skötte Sveriges utrikeshandel.

Eftersom den grundades av hertig Karl, sedermera Karl IX, brukar den numera kallas Karl IX:s Göteborg för att skilja den från den nuvarande staden.

Staden brändes dock ner av danskarna 1611 under det så kallade Kalmarkriget och den enda kvarvarande lämningen som än i dag kan beskådas är grunden av den kyrka som stod i stadens centrum.

Sveriges femte största ö

Hisingen är till ytan Sveriges femte största ö, efter Gotland, Öland, Södertörn och Orust, och den näst mest befolkade. Den är omgärdad av Göta älv i söder och öster, Nordre älv i norr samt Kattegatt i väster.

Cirka 75 % av ön räknas till Bohuslän: socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo. Den återstående fjärdedelen räknas till Västergötland: socknarna Lundby och Tuve. Med sina 199 kvadratkilometer utgör Hisingen ungefär hälften av Göteborgs yta och har cirka en fjärdedel av antalet invånare.

Bo Larsen