I de isländska sagorna berättas om flera möten mellan svenska, norska och danska kungar i området runt Göta älvs mynning från cirka år 1000 och framåt. I Håkon Håkonssons saga omtalas tretton regentmöten vid Göta älv mellan år 1241-1263, oftast mellan Norges kung Håkon Håkonsson, och svenske Birger Jarl.
Enligt Erikskrönikan lät kung Birger Magnusson, sonson till Birger Jarl, anlägga borgen cirka år 1304. En trolig anledning till borgbygget var att säkra kontrollen över älvmynningen.
Under 1330-talet vistas kung Magnus Eriksson ofta på den nya borgen Lindholmen, på norra stranden av Göta älv, men Gullbergs fästning nämns inte i samtida källor.
1522, under Gustav Vasas befrielsekrig, förstärktes Gullbergs fästning, men brändes redan följande år av danskarna. Fästningen återställdes senare av Gustav Vasa.
Under kung Johan III regering presenterades år 1572 den första stadsplanen för en ny stad invid Gullberg som skulle ersätta Nya Lödöse. Kungens instruktion var att bygget av den nya staden skulle inledas 1573, men så skedde inte. Staden kungen ville bygga vid Gullberg omgärdades av hårdare krav på att husen skulle byggas i sten vilket var mycket dyrare än trä som husen i svenska städer oftast var byggda av.
Förbättringarna gjordes på fästningen mellan år 1574–1580.
1603 grundade Karl IX vad som kommit att kallas Karl IX:s Göteborg och som ses som en av föregångarna till Göteborg. Kungen gav ordern till byggmästare Hans Fleming att staka ut staden och att bygga om Gullberg. Fästningen hann, dock, inte komma i fullt försvarsstånd innan danska trupper invaderade.
Natten 26 januari 1612 gjorde, danske kungen, Kristian IV ett stormanfall mot Gullbergs fästning. Danskarna hade, till en början, viss framgång. Några lyckades ta sig in i fästningen och inta ett av husen innanför befästningarna.
Den svenske kommendanten Mårten Krakou (eller Krakow) red omkull med sin häst och bröt ett ben. Hans maka Emerentia Pauli fortsatte att leda försvaret. Danskarna stormade fem gånger under kort tid men måste till slut dra sig tillbaka efter en förlust av 200 man.
Danskarna kom tillbaka senare samma år, och denna gång förhandlade sig till Gullbergs fästning. Kristian IV lät då riva ned och förstöra borgen.
Genom freden i Knäred 1613 skulle fästningen återlämnas till Sverige, men detta skedde inte förrän 1619, då hela Älvsborgs lösen på 1 miljon riksdaler silvermynt var betald.
Vid Karl XI:s besök 1673 tyckte han att Gullbergs fästning var för trångt och avlägset och man beslöt att fästningen borde läggas ned, men när kriget bröt ut 1675 besattes det ändå, och 1677 ville Erik Dahlbergh (krigsråd) sätta det i fullt försvarsstånd.
1686 fastställdes likväl en ritning till en ny befästning på Gullberget, vars gamla fäste då revs och 1687 började Skansen Lejonet uppföras på Gullberget.
Under flera hundra år hade Gullbergs fästning vid Göta älvs utlopp en viktig roll för det svenska riket. Det strategiska läget högt uppe på klippan vid Västerhavet gjorde den till ett bra försvar för både för Gamla och Nya Lödöse.
Trots detta har forskningen om Gullbergs fästning varit obetydlig. Först 2017 blev fästningen objekt för en större utgrävning. Detta tack vare planeringen för tågprojektet Västlänken genom Göteborg.
Under utgrävningarna stötte arkeologerna på något oväntat, ett rum med väggar, golv och trappa från 1500-talet.
På golvet låg en kvadratisk skiva i kalksten med romerska siffror inknackade runt om och några hål i mitten. Soluret är välbevarat och det enda som saknas är en järnten som suttit fast i mitten och kastat sin skugga på siffrorna för att visa tiden.
Undersökningen visade att Skansen Lejonet i sin helhet står på berg. Båda schakten påvisade äldre murar under skansens golv. I schaktet som lades invid det centrala trappfundamentets södra sida kunde det konstateras att de äldre murarna monterats ned vid anläggandet av nuvarande skans, vilket skedde 1687. De äldre murarnas ålder har inte fastställts men de är en del av Gullbergs fäste. Möjligen härrör de från Wärnschiölds upprustande på 1640-talet men de kan även vara äldre.
Bengt Viberg
februari 13, 2024 at 06:11Eftersom borgen verkar ha anor tillbaka till 12- och 1300-talet undrar jag om möjligen Vitaliebröderna härjade på väskusten också. De brukar tillskrivas utnyttjandet av en ”Gullborsch” Guldborg på Gotland, men ingen vet med säkerhet var den skulle ha funnits. Mvh Bengt