Fyrbyggarna från Skepplanda

Timmermän från Skepplanda, i Ale härad, byggde fyrar under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet. De uppförde fyrar längs hela Sveriges kust, från Strömstad till Haparanda, samt på Öland och Gotland.

Det sägs att det började med att Anders ”Relsbon” Andersson från Ryksdam (Skepplanda), född 1868, fick genom sin svärfar kontakt med Kungliga Lotsverket. Han blev bas för ett arbetslag och fick välja ut de han ville ha med sig på det både krävande och spännande arbetet.

Lönen var inte något speciellt men äventyret lockade. Fyrbyggarna såg fram emot den vårdag de skulle resa ut mot nya intressanta platser. Det kunde vara Vinga, Väderöarna, Kullen eller Gotska sandön.

Utöver det som kallades ”Alelaget” så fanns det också ett arbetslag från Fryksdalen i Värmland. Senare tillkom också ett lag med arbetare från Blekinge och Östergötland. Dessa tre arbetslag har byggt de flesta av våra fyrar i Sverige.

Förutom Anders Andersson blev också Gustaf Karlsson, Ryk, och Bernhard Cristoffersson, Ryksdam, arbetsbasar för Alelaget. De två första fick guldmedalj för lång och trogen tjänst.

Ett svårt och farligt jobb

Det var ett svårt, och i vissa fall, farligt jobb. Komforten var enkel, man sov på en halmmadrass med en filt och ett hopvikt klädesplagg till huvudkudde. Maten bestod av enkel torrskaffning.

När storm omöjliggjorde arbetet, och det inte fanns något inomhusarbete, då var en speleman en tillgång. Karl Persson från Skogstorp (Skepplanda), som var en populär bygdespeleman, var en av dem.

När höststormarna nalkades då var det dags för fyrbyggarna att resa hem till väntande familjer.

På 1940-talet övergick Lotsverket, idag Sjöfartsverket, från arbetslag till entreprenader från närliggande byggnadsfirmor.

Fyrens historia

De allra första fyrarna var enkla eldar på klipphällar. De kunde vara sjöfararnas räddning men även bli deras öde när det fanns falska fyrljus som kunde leda till överfall och plundring. Man tror att det organiserade fyrbyggandet började vid medelhavet omkring trehundra år före Kristus.

Den stora fyren vid Alexandria räknades som ett av världens sju underverk och tornet hade enligt vissa källor en höjd av omkring 130 meter. Fyrarna Falsterbo (tidigt 1200-tal), Kullen (1561) och Nidingen (1624), som tidigare var danska fyrar, blev svenska när Skåne och Halland tillföll Sverige efter freden i Brömsebro 1645 och freden i Roskilde 1658.

Den första svenskbyggda fyren, Landsort, uppfördes 1651. Under 1700-talet byggdes endast ett fåtal fyrar och det dröjde till 1800- talets början innan fyrbyggandet tog fart på allvar i Sverige. De första fyrarna byggdes i regel av sten. Under 1800-talet började man bygga allt fler fyrar av tegel, järn eller trä. Idag är betong och stål det dominerande byggmaterialet och än idag händer det att nya fyranläggningar byggs.

Bo Larsen