Göta älv – älvarnas kung
Göta älv – älvarnas kung. Adam av Bremen omtalade i Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum, från omkring 1070 och bevarad i en avskrift från 1200-talet, Göta älv både som Albis, en latinisering av den germanska formen av ordet älv, och som Gothelba, en latinisering av det fornvästnordiska Gautelfr.
Båda benämningarna har sin motsvarighet i fornvästnordiska skrifter. Snorre Sturlasson kallade före 1240 älven för enbart Elfina. Namnet skrevs på 1200-talet Gautelfr, omkring 1325 Elfr, 1644 Stora Elffwan och först 1686 Giötha Ellf. Att kalla älven för enbart Älven har sin motsvarighet i tyska Elbe.
Götarnas älv
Det finns två tolkningar av Gautelfr. Enligt den ena kan förleden härledas till substantivet gaut med betydelsen ”utgjutning, utflöde, utlopp”, syftande på älvens inlopp från Vänern. Enligt den andra tolkningen, som är den nu dominerande, syftar förleden på folkslaget götar och Gautelfr skulle då helt enkelt stå för ”götarnas älv”.
Sveriges vattenrikaste älv
Göta älv är Sveriges vattenrikaste älv med en medelvattenföring på 565 m³/s och dess avrinningsområde utgör en tiondel av Sveriges yta, och är därmed det största i landet.
Tillrinningen av vatten till älven börjar i en liten fjällbäck i Härjedalen för att sedan ta vägen via Norge och Klarälven innan vattnet når fram till Vänern. Från Vänerns utlopp vid Vänersborg, ner till älvens utlopp i havet vid Göteborg kallas älven Göta älv. Göta älv stäcker sig från Vänern till havet genom den 93 km långa Götaälvdalen.
Vid Kungälv delar sig älven i två delar runt Hisingen varav den norra delen kallas Nordre älv och den södra delen Göteborgsgrenen.
Sveriges äldsta sluss
Redan under Johan III (1537-1592) fanns det planer på att förbinda Vänern och Kattegatt. Från havet var älven farbar tills fallen i Lilla Edet, där man fick dra båtarna på land.
År 1603 utfärdade Karl IX (1550-1611) ett privilegiebrev för att anlägga staden Göteborg på Hisingen, norr om älven och mittemot Älvsborgs slott. Tanken var att den nya staden främst skulle byggas upp och bebos av holländare, som vid den här tiden hade gjort sig kända över världen som driftiga handelsmän och stadsbyggare. De stora holländska handelshusen såg fördelarna i att skeppa sin varor norrut. För att öka stadens utkomster var det nödvändigt med en ökad kommunikationsled mot Vänern.
Byggmästare Johan Claesson fick förordnandet att sätta igång med slussbygget 1604 och som blev färdigt 1607.
Nationell resurs
Göta älv är en nationell resurs och inget annat vattendrag har betytt så mycket för vårt lands historia. Älven används för många ändamål och är av högt värde för Västsverige. Dricksvattenförsörjning, transport och kraftkälla är några av användningsområden för älvvattnet.
Götaälvdalens stränder utgör riksintresse för natur- och friluftsliv med flera ekologiskt känsliga områden. Strandängarna uppvisar stor biologisk mångfald och älven är en vandringsled för värdefulla fiskar som lax, havsöring och ål som vandrar upp till sina reproduktionsområden i dess biflöden. Runt en miljon människor bor inom älvens avrinningsområde.
Cirka 700000 människor i älvens angränsande kommuner är beroende av Göta älv för sin dricksvattenförsörjning. Ale, Göteborg, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan och Öckerö får helt eller delvis sitt vatten från Göta älv. Ett antal industrier ligger även längs älven, som använder Göta älvs vatten till process- och/eller kylvatten.
Göta älv i siffror:
Längd (Vänern till havet): 93 km
Total längd (källa till havet): 731 km
Medelvattenföring: 565 m3/s
Maxflöde: 1030 m3/s (enligt vattendom)
Totalt avrinningsområde: 50 115 km2
Avrinningsområde nedströms Vänern: 3500 km2 (7 % av totala)
Avrinningsområde: 10 % av Sveriges yta med 15 % av området i Norge
Fallhöjd: 44 meter
Befolkningsmängd avrinningsområdet nedströms Vänern: 954 198 människor
Dricksvatten till: cirka 700 000 människor
Rinntid från Vänern till havet: 1,5–5 dygn
Fartyg: cirka 1000 stycken per år
Fritidsbåtar: cirka 2800 stycken per år
Källa: Göta älvs vattenvårdsförbund
Innehållsförteckning
