Två vikingagravar har upptäckts av Stadsmuseets arkeologer vid en utredning i Burgårdsparken, i närheten av Valhallabadet. Färska kol 14-analyser daterar nu gravarna till vikingatiden, cirka 750-1000 e.Kr. Fynden ger ny kunskap om Göteborgs förhistoria och tyder på att det har bott vikingar i dagens centrala stadskärna.
Under en vecka i juni 2023 utförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk utredning i Burgårdsparken. Fältarbetet innebar att ett flertal maskinschakt upptogs i parkområdet. Det gjordes med så varsam hand som möjligt så att inte gångstigar eller träd påverkades alltför mycket.
Arkeologerna fann rester av den gamla landeribebyggelsen från 1600- och 1700-talen som legat i eller strax bredvid utredningsområdet. Men det mest överraskande var att det påträffades förhistoriska gravar.
Två stycken kunde identifieras med brända ben i låga markförhöjningar. Benen har 14C-daterats till vendel- och vikingatid. I anslutning till gravarna fanns stenpackningar som tolkats som en offerplats.
— Det här är helt unika lämningar. Fynd från den yngre järnåldern, ofta kallad vikingatiden, är över huvud taget inte tidigare kända i centrala Göteborg, säger Ulf Ragnesten, arkeolog på Göteborgs stadsmuseum.
Den arkeologiska utredningen skedde i somras på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland, på grund av att Göteborgs Stad har planer på att exploatera mark i anslutning till parken. Museets arkeologer upptäckte här några anspråkslösa förhöjningar i marken, bara några decimeter höga och 3-5 meter i diameter. Vid en utgrävning av området stötte man på två gravar som innehöll brända, kremerade människoben.
— Vi har med säkerhet hittat två gravar och flera packningar med sten som troligen utgör ytterligare gravar. Mycket tyder på att vi har stött på ett gravfält från yngre järnåldern, fortsätter Ulf Ragnesten. Enligt kol 14-analyser av benen dateras gravarna till perioden 750-1000 e.Kr.
Burgårdsparken ligger centralt belägen i Göteborg mellan Ullevi fotbollsarena och Valhallabadet. Under vikingatiden låg området på en höjd omgiven av fuktiga strandängar, då havet stod två meter högre än idag. Gravarna ligger nära dagens Mölndalsån, som på den tiden förband platsen med älven och andra boplatser.
En handfull vikingatida gravfält har tidigare undersökts i Göteborgsområdet såsom i Askim, Björlanda, Säve och i Frölunda. De visar att man hade det gott ställt på boplatserna där man levde. Fynd såsom Äskekärrsskeppet och vid Kallerhamn på norra Hisingen, där man funnit skepp och rester av skeppshantverk, visar tillsammans med vikingatida försvarsanläggningar längs Göta och Nordre älv att Älvmynningen tidigt i vår historia var ett eftertraktat område för handel och försvar.
— Gravarna i Burgårdsparken visar att hela Älvmynningsområdet var taget i anspråk redan under vikingatiden. Och inte minst att det bodde vikingar i det som idag är centrala Göteborg, säger Ulf Ragnesten, arkeolog på Göteborgs stadsmuseum.
Källa: Göteborgs stadsmuseum, Foto: Karolina Kegel