Skeppet Snarensvends flykt från Bohus fästning

Inför freden i Roskilde 1658 avseglade, i slutet av augusti, fregatten Snarensvend från Bohus fästning med dyrbart gods för att rädda undan detta från svenskarna. Seglatsen gick från Kungälv till Marstrand och vidare till Akerhus. På vägen lade det till vid Kronborg i Helsingör.

Under juli 1658 hade de svenska trupperna gradvis dragit sig tillbaka från Danmark, även om förhandlingarna om fredsvillkoren hade dragit ut på tiden. Carl X Gustaf överraskade därför Danmark genom att plötsligt landsätta en liten armé på 6 000 man i Korsör den 8 augusti och snabbt avancera återigen mot Köpenhamn.

De svenska trupperna koncentrerades kring huvudstaden, men den 16 augusti belägrades även Kronborg. General Carl Gustaf Wrangel skickades därför till Helsingör för att effektivisera belägringen av slottet. Svenskarna ockuperade snabbt Helsingör och Kronborg.

En svensk sjöstyrka under amiral Gerdtsen ankrades mellan Hven och Helsingborg den 11 augusti för att stoppa all trafik genom Öresund. De skulle försöka förhindra eller, om möjligt, fördröja nyheten om den nya svenska belägringen av Köpenhamn från att nå Holland, varifrån en undsättningsoperation för det belägrade Danmark redan vid denna tidpunkt befarades.

Förvirrad situation

Det var i denna förvirrade situation som krigsskeppet ”Snarensvend” seglade söderut genom Kattegatt, omedvetna om den svenska militära upprustningen vid Öresund. Förmodligen var det först vid inloppet till sundet som de märkte vad som pågick och därför lade de till mot Kronborg.

Den 17 augusti skrev general Wrangel i ett brev till Carl X Gustaf ”att ett skepp, Snarensvend som tillhörde Danmarks kung, har anlänt hit från Bohus med ammunition för några dagar sedan.” Han nämner också att den svenska flottan har seglat mot Köpenhamn och inte lämnat honom något skepp för att hålla kontakten med Skåne. Sex dagar senare informerade Wrangel kungen om att situationen hade utvecklats dramatiskt.

Svenskarna tar Snarensvend

Tidigt före gryningen den 23 augusti lät Wrangel några engelsmän lossa ”Snarensvend” från bryggan utan dramatik eller mänskliga förluster. Aktionens framgång var dock inte fullständig. Så snart det stod klart från Kronborg att skeppet hade fallit i fiendens händer, besköts det av fästningens kanoner, som träffade det under vattenlinjen, varefter det började sjunka.

Ett försök av svenskarna att driva skeppet på grund för att bärga den värdefulla lasten misslyckades, och det sjönk på 20 meters djup. Skeppet är det enda som någonsin sänkts av Kronborgs kanoner.

Snarensvends vrak ligger fortfarande på Öresunds botten på 18 meters djup ca, 300 meter från kusten, där fartyget står upprätt på kölen och sticker upp cirka 3-4 meter från botten.

Fakta om Snarensvend

• Längd: 52 1/2 aln – 31,9 meter
• Djupgående: 4 3/4 famnar – 2,9 meter
• Bredd: 10 1/2 aln – 7,6 meter

Beväpning: Fartyget hade 36 kanonportar, fördelade över 2 däck. Det hade 30 kanoner ombord, fördelade över:

• 16 st. 10-punds
• 10 st. 6-pund
• 4 st. 4-punds

Besättningen bestod av 80 personer, uppdelade i:

• 52 officerare och sjömän
• 20 navigatörer
• 8 soldater

Bo Larsen