Danska Surte – en bricka i maktspelet

Skårdals skate var namnet på ett litet landområde på östra sidan av Göta älv i höjd med Bohus fästning och några kilometer söderut (dagens Bohus och Surte). Detta område definieras som en exklav som under omkring 200 år fram till 1658 tillhörde Norge/Danmark, men saknade landgräns till dessa länder. Den danska Dannebrogen lyfte sig över Skårdals skate liksom på Bohus fästningstorn på andra sidan älven.

Men i realiteten kom invånarna i Skårdals skate att lyda och leva under både dansk och svensk administration. Skatter och avgifter betalades till Bohus fästning, juridiskt så var de danskar.

Däremot kyrkligt så var hörde de till Nödinge socken. A. E. Holmberg skrev att befolkningen i Skårdals skate hörde med själen till Västergötland och med kroppen till Bohuslän.

Förhållandet komplicerades ytterligare genom att en gård i Skårdal hade ekonomiska skyldigheter till den svenska kronan.

Dansk tull

Eftersom Danmark genom Skårdals skate hade landområde på båda sidor av älven, så kunde man ta upp tull från förbipasserande på Göta älv och landsvägen utefter älven.

Ett svenskt motdrag blev att anlägga en väg på höjderna runt området, och den s.k ”Danska vägen” återfinns i Surte ännu idag. Däremot kom man inte runt fartygstullen, vilket gjorde att staden Lödöse flyttades närmare älvmynningen och blev Nya Lödöse.

Kvarnarna

De högt belägna sjösystemen på Alefjäll och Vättlefjäll domineras av Surtesjöarna, där avrinningen går genom Surte bäck. Tack vare fallhöjden, 98 meter, så användes bäcken till kvarn verksamhet. Möjligen, också, en viktig anledning för danskarna att förfoga över området, då man därigenom fick mjöl och gryn till Bohus fästning.

Christian I

Christian I gjorde sig vissa förhoppningar om att bli kung i Sverige. Därför lovade han 1476, att i händelse av att han skulle bli utsedd till svensk konung, så skulle han återställa Skårdals skate och Surte till Sverige.

”Item wele wi schule oc wor Righens Radh i Danmark oc Norge strax effter at wij worthe Konung i Swerige, igen städhe Righens Radh i Swerighe om Gulland, Skardalä och Swortöön”, d v s Gotland, Skårdal och Surte.

Gränser

Exakt var Skårdals skates gränser gick vet man inte med säkerhet, förutom Göta älv som var en. I den äldre Västgötalagen omtalas en gränsläggning mot det skånska landskapen. Här förekommer benämningen Surtubergh. Rimligtvis bör detta betyda Surte berg, eller bergen i Surte. Men trots ingående undersökningar är man inte säker.

Vid gränsdragningen som ägde rum 1544, som följd av Brömsebroförbundet 1541, uppräknas tio olika gränsmärken kring Skårdals skate.

Skårdals skans

Skansen (borgen) uppfördes av dansk-norska trupper under befäl av Hannibal Sehested som en av flera åtgärder i ett yttre försvar av Bohus fästning i juni 1644.

Skansen behärskade den svenska vägen mellan Göteborg och nyanlagda Vänersborg på östra stranden av Göta älv. Samtidigt lades en bro mellan Hisingen och Skårdals skate vid Jordfallet.

Den 5 augusti 1644 anföll svenska soldater under befäl av kommendanten i Göteborg, Nils Assersson Mannersköld, de norska trupper som inkvarterats i gårdarna norr om Lärje. Sehested flyttade då sina trupper över till Hisingen, men skansen i Skårdal hade kvar en mindre dansk-norsk styrka.

De norska trupperna verkar ha lämnat Skårdals skans under hösten 1644, varefter den besatts av svenskarna och ingått i den redan byggda kedjan av svenska skansar på östra älvstranden. Förutom vid Lödöse och Tösslanda (norr om dagens Lilla Edet), tillkom skansar vid Lärje och ”Spetalen” (Göteborgs dåvarande Hospital norr om dagens Gamlestaden).

Den danske amiralen Ove Gjedde, som också var befallningsman på Bohus, intog 27 januari 1645 Skårdals skans genom överraskning och hela svenska besättningen togs till fånga.

Det innebar att en kaptenlöjtnant, en fältväbel, en furir och två korpraler samt minst 30 meniga soldater hölls fångna på Bohus fästning fram till freden i Brömsebro augusti 1645.

Freden i Roskilde

Vid freden i Roskilde (26 februari 1658) kom Skårdals skate att tillhöra Sverige igen. Den administrativa delningen bestod däremot ända fram till 1888, då området vid en justering, återfördes till Ale härad.

Smuggling

Då man från danska Bohuslän kunde komma över till östra sidan av Göta älv via Skårdals skate utan att passera riksgräns, så var smuggling av varor nattetid härifrån vidare till Sverige via den oländiga terrängen i Ale- och Vättlefjäll en lönande sysselsättning.

Svenska regler för krogverksamhet kunde också kringgås, till exempel var krogen Columbo vid Jordfallet (vid nuvarande Jordfallsbron), egentligen för nära den svenska krogen vid Viken (dagens Lilla Viken) om svenska regler hade gällt utefter hela älvstranden.

Bo Larsen