Ragnhildsholmen – Kongahällas borg

Ragnhildsholmen – Kongahällas borg. Mittemot Kongahälla, då en av Norges strategiskt viktigaste städer, anlades på 1250-talet en ringmursborg till stadens försvar.

Borgen var ett för sin tid mycket starkt fäste, och vid Kongahälla fanns vid den här tiden ingen kraftigare försvarsanläggning. Med denna nya borg fick man nu ett effektivt lås i Nordre älv.

Den fungerade både som bostad och som militärt centrum. För att kunna hålla uppsikt och försvara sina gränser reste medeltidens kungar runt i sina riken, och på sina resor behövde de någonstans att bo. När kungen var borta markerade borgen hans makt i området.

Raset

Under medeltiden inträffade ett ras vid nuvarande Bohus, troligen ca 1250. Man har tidigare utgått ifrån att detta ras skall ha spärrat av hela älven så att norrmännen därmed kunde kontrollera all trafik till och från Lödöse.

Dessa funderingar har dock alltmer kommit att omvärderas, det är inte troligt att hela älven skulle kunnat täppas till så att dåtidens skepp inte kunde passera, särskilt som vattenståndet var högre än idag.

Idag leder Nordre älv ut cirka 2/3 av Göta älvs vatten ut till västerhavet.

Håkon den gamle

Det var Norges kung Håkon Håkonsson, Håkon den gamle, som lät bygga borgen. Håkon tillbringade mycket tid i staden Kongahälla och bodde på borgen då han var i trakten. Håkon den gamle var gift med drottning Margerete Skulesdatter och tillsammans fick de sonen Håkon.

I Håkon Håkonssons saga står det skrivet hur sonen, Håkon den unge, bor på borgen en tid på våren år 1257. Där roar han sig med att jaga med hök och hund. Dessvärre blir han sjuk och får avbryta sin vistelse på borgen. Han beger sig till Tönsberg där han sedan dör den 5:e maj.

Nyklaborg

Ett gammalt namn på Ragnhildsholmen är Eagnihlarholm medan den i Rimkrönikan från början av 1500-talet kallades för Nyklaborg, vilket kan vara en förvrängning av namnet Miklaborg ”den stora borgen”.

Oftast gjorde man inte någon skillnad på staden Kongahälla och Ragnhildsholmen, man sade helt enkelt Kongahälla eller Kongahälla slott.

Inne i borgen bodde befälhavaren, men även styresmän med nära anknytning till kungamakten. Dessutom kunde mördare och andra oönskade element få en tids förvaring i borgen.

En av de första med tegel

Borgens murar byggdes till största del i gråsten men den var också en av de första byggnaderna i Norge där man använde tegel. Kung Håkon Håkonsson var inspirerad av franskt hovliv och mellaneuropeisk arkitektur där tegel användes. Dörröppningar och fönster var spetsiga bågar i sten. De övre våningarna var byggda i trä. Borggården mäter 36×40 meter och alltsammans vilade stadigt på det bohuslänska granitberget.

Borgen bestod av en huvudmur, omslutande en fyrkantig borggård, på vilken låg, stödda mot muren, hus och byggnader för besättning och förråd. På östra sidan låg ett grovt, fyrkantigt torn, och på södra fanns ett utanverk till skydd för porten. Det hela var omgivet av en vall med grav.

Runt år 1310 överges Ragnhildsholmen och ersätts av Bohus fästning som hade börjat anläggas högre upp i älven. Här vid förgreningen av Nordre och Göta älv var läget ännu bättre i försvarssynpunkt. Borgen vid Ragnhildsholmen hade spelat ut sin roll som försvar och mycket av stenen användes till att bygga upp Bohus fästning. Till sist förföll borgen fullständigt, och blev delvis också fylld av rasmassor.

Wilhelm Berg

Åren 1881-1882 verkställdes en utgrävning av holmen och en undersökning av ruinerna av arkeologen Wilhelm Berg, på egen bekostnad. Man fann mynt, vapen, bohagsting, redskap, verktyg med mera.

Sedan dessa grävningar verkställts, har de bäst bibehållna delarna av ruinen, där största mängden av huggen sten fanns, ödelagts före 1891. Sten bortfördes för att användas till byggande av karantänsstallar för kreatur på holmen.

Namnet Ragnhildholmen tror man idag att borgen fått av Ragnhild Jonsdotter, gift med den norske adelsmannen Skule Bårdsson, och var svärmor till Norges kung Håkon Håkonsson,

Innehållsförteckning