Jordskreden som förändrade Götaälvdalen
Årligen inträffar jordskred i Götaälvdalen. Oftast små ytliga skred och oftast erosionsbetingade. Avlagringarna från inlandsisen är ett, upp till, 100 meter tjockt lerlager med skikt av sand, detta gör att Götaälvdalen är ett av landets mest skredfrekventa område.
Jordfallet i Bohus
Jordfallet i Bohus ca 1150 är det största jordskredet som inträffat i Sverige. 37 hektar rasade ner i Göta älv och nästan helt täppte till den då 500 meter breda älven. Som en följd av skredet är dagens älvlöp förskjutet cirka 200 meter åt väster och går i en vid båge runt det utrasade området.
Jordfallet vid Åkerström
6 oktober 1648 lossnade större delen av Norra Intagan, strax söder om Trollhättan, och gled ut i älven. Det var mest äng, åker och gårdar som drogs med i raset, och även några stora sjöbodar försvann i rasmassorna. Skredet orsakade enorma flodvågor som svepte med sig människor och byggnader längs älven. Olika källor uppger att mellan 85 och 127 människor omkom i naturkatastrofen. När raset inträffade pågick ett bröllop, hela sällskapet lär ha dragits med i raset.
Inom kort var hela älven avskuren av jordmassorna och vattenytan norrut steg med ca 10 m vilket skapade lugnvatten ända upp till Stampeströmsfallet.
Katastrofen drabbade båda sidor av älven som på den tiden hade en norsk och en svensk sida. Enligt prästman Torsten Wassenius i Vassända skedde händelsen 6 oktober 1648 cirka 14.00, dock så anger vissa källor att det var den 7 oktober. Skredet benämndes som ”ett stort jordfall på 27 alnar” och började vid en gård som låg på den dåvarande norska sidan, vid Intagan, dåvarande ”Intaka”.
Vattnet fick, efter skredet, söka ny väg och gick då temporärt över Åkerström och Intagans marker. Marieströmsån, som på den tiden utgjorde gräns mellan Norge och Sverige, ändrade sitt lopp och fann ny väg ca 150 m in på bohuslänskt område. Först efter 27 dagar återtog älven sitt gamla utseende.
Än idag kan man vid stranden nedanför Stubbered på andra sidan älven se en cirka 200 meter lång rest av de stora jordstycket som rasade. Denna lilla strandremsa försökte Norge göra anspråk på 1649. Väne-borna svarade då att ”det är rövat land, som nu vänt hem igen, och resten skall nog snart följa efter”. Det dröjde dock endast nio år till freden i Roskilde, då bygden upphörde att vara gränsområde mellan Norge och Sverige.
Surte raset
Skredet ägde rum den 29 september 1950 klockan 08.11 vid Surte södra station, bara minuter tidigare hade ett tåg med 800 passagerare passerat. Skredet varade mindre än tre minuter. Det var 400 meter brett och 600 meter långt (24 hektar) med en uppskattad jordvolym på 3 miljoner m³, vägandes 10 miljoner ton, som kanade ut mot och delvis ner i Göta älv. Rasmassan kom sedan att blockera älven flera veckor för större båttrafik.
Ett bostadshus klövs i två delar. Några hus begravdes delvis i leran, en del hus flyttades 50 till 100 meter. Omkring 100 familjer drabbades av katastrofen, som krävde ett dödsoffer. Hilma Wennerberg blev klämd till döds i en källare i östra delen av rasområdet.
Snabbt infann sig lokala hjälpstyrkor, Surte brandkår, Surte Glasbruks industribrandkår, Röda Korset samt Surtebor som befann sig i närheten. Första ambulansen kom efter 30 minuter från Eka och en timme senare hade alla skadade förts bort.
Direktören på Surte Glasbruk ordnade med mat i Glasbrukets marketenteri och civilförsvaret ordnade med sovplatser. Rasområdet bevakades av 70 man från A2 (Göta artilleriregemente, Göteborg) och 25 man från statspolisen i Göteborg. Deras uppgift var att bevaka eventuella fortsatta sättningar.
Arbetet med områdets iordningsställande gick snabbt. Av 30 bostadshus hade 28 redan 3 oktober försetts med uppstöttning. Totalt utrymdes 116 lägenheter och 10 affärs och lagerlokaler. Av de 30 bostadshusen behövdes 6 rivas.
Muddringen av Göta älv inleddes nästan direkt för att kunna återställa den då livliga båttrafiken och leddes av dåvarande Vattenfallsstyrelsen. I den första etappen vilken färdigställdes inom ett par veckor hade de tre mudderverken muddrat 80 000 kubikmeter lera, vilket gav båtar med 3 meters djupgående möjlighet att passera. Katastrofberedskapen var tämligen god och inom en månad hade väg-, järnväg- och sjöfartstrafik återigen kommit igång. Se filmen om Surteraset här
Götaraset
Fredagen 7 juni 1957 klockan 11.25 (dagen före pingstafton) försvann två kilometer av älvstranden, vid Göta i Lilla Edets kommun. Jordskredet skedde huvudsakligen inne på AB Göta Bruks fabriksområde och halva sulfitfabriken raserades.
Rassträckan omfattade ca 32 hektar. Tre personer omkom i jordskredet, flera skadades och de materiella skadorna var omfattande. Se film från raset här
Andra stora jordskred i Götaälvdalen
1686: Torpa, strax norr om Slumpåns mynning.
I mars 1733 1 mars: Ballabo på västra älvstranden.
Cirka 1750: Västerlanda socken vid gårdarna Ödegärdet och Skörsbo.
21 och 22 december 1759: Bondeström strax norr om Ström. Enligt vissa uppgifter skedde skredet i samband med en jordbävning.
21 december 1806: Utby cirka 4,5 km norr om Hjärtums kyrka.
1830-talet: Västerlanda socken vid gårdarna Ödegärdet och Skörsbo.
13 april 1953: Guntorp. 60 meter av Bergslagsbanans järnvägsbank intill Guntorpsbäcken sjönk.
14 april 1993: Agnesberg.
16 april 1996: Ballabo.
Innehållsförteckning
