Gustav Vasas Älvsborgs stad – Sveriges fönster mot västerhavet

När Gustav Vasa grep makten i Sverige på 1520-talet fanns det ingen svensk västkust. Lödöse var svensk, men Halland och Bohuslän hörde till Danmark respektive Norge.

Redan år 1473 hade det svenska riksrådet beslutat att anlägga en ny hamnstad vid Göta älv söder om Bohus fästning där danskarna krävde tull.

I ett brev till borgarna i Lödöse meddelade riksrådet att de skulle flytta till Nya Lödöse, som planerades ligga vid Säveåns utlopp i älven. Tanken var att staden skulle skyddas av Älvsborgs slott och Lindholmens borg som tidigare hade anlagts på var sin sida om Göta älv.

Nya Lödöse utvecklades till en viktig handelsstad, men under striderna inom Kalmar-unionen
erövrades Älvsborgs slott av danska styrkor och stadens invånare tvingades svära trohet till den danske kungen.

Gustav Vasas uppror

När Gustav Vasa gjorde uppror ( befrielsekriget, 1520-1523, är benämningen på det av Gustav Vasa ledda upproret mot Kristian II som resulterade i att Sverige definitivt lämnade Kalmarunionen och att Vasadynastin fick makten ) tog trupper som var lojala med honom kontroll över Nya Lödöse, men år 1521 drevs de bort av danska styrkor som brände staden.

Staden byggdes sedan upp igen varpå svenskarna återtog Älvsborgs slott. För att bättre kunna skydda stadsborna beslöt Gustav Vasa att staden skulle anläggas i närheten av slottet.

Den nya staden är från bevarade dokument känd som Älvsborgs stad och hade under en tid landets näst största hamn efter Stockholm. Den brändes av danskarna under nordiska sjuårskriget, 1563–70, och idag finns knappt några spår kvar efter den.

Svenskarna betalade 150 000 daler silvermynt för att återfå Älvsborgs slott efter kriget.

I det läget återfick Nya Lödöse sina stadsrättigheter, men planerna på att placera Sveriges fönster mot Västerhavet närmare älvmynningen levde vidare.

Karl IX´s privilegiebrev för staden Göteborg

År 1603 utfärdade Karl IX ett privilegiebrev för att anlägga staden Göteborg på Hisingen, norr om älven och mittemot Älvsborgs slott. Tanken var att den nya staden främst skulle byggas upp och bebos av holländare, som vid den här tiden hade gjort sig kända över världen som driftiga handelsmän och stadsbyggare.

Belöningen till de holländare som flyttade till Göteborg var att de skulle komma att betraktas som svenskar och därför, enligt Sveriges då gällande fredsavtal med Danmark, slippa att betala Öresundstullen när deras fartyg skulle ta sig och in i och ut ur Östersjön.

Denna lösning väckte dock misstänksamhet i Köpenhamn och bidrog till att ett nytt krig mellan grannländerna bröt ut år 1611. Det nybyggda Göteborg brändes ner till grunden, medan Älvsborgs slott och Nya Lödöse höll stånd till året därpå när även de erövrades.

En miljon riksdaler silvermynt i lösen

Mitt under kriget dog Karl IX och efterträddes av sin tonårige son Gustav II Adolf. När freden med danskarna slöts år 1613 i Knäred, förband sig svenskarna att betala en miljon riksdaler silvermynt för att danskarna skulle lämna tillbaka slottet vid Göta älv.

När Älvsborgs andra lösen var betald år 1619 hade redan nya stadsplaner börjat växa fram. Efter att ha besökt det återlösta Älvsborgs slott och Nya Lödöse, lät den unge kungen upprätta ett utkast till nytt privilegiebrev för staden Göteborg.

Brevet sändes både till borgarna i Nya Lödöse och till dem som före kriget hade bott i Karl IX:s Göteborg på Hisingen.

Löfte om skattefrihet

Tanken var nämligen att de båda städerna skulle slås ihop och placeras på södra älvstranden nära det berg som idag är känt som Otterhällan. Alla borgare som bosatte sig i den nya staden fick löfte om skattefrihet.

Även denna gång var det tänkt att projektet Göteborg skulle ledas av holländska experter, men Gustav II Adolf var en hårdare förhandlare än hans far hade varit.

Holländarnas krav på tullfrihet i Öresund, större landområden omkring staden, religionsfrihet och egna väpnade styrkor avvisades. Kraven på skattefrihet i 20 år prutades till 16 innan parterna kom överens och stadens nya privilegiebrev kunde utfärdas den 4 juni 1621.

När väl planeringen av det nya Göteborg satte igång hade bara 16 borgare från Nya Lödöse frivilligt anmält intresse för att flytta.

Många svenskar kände sig orättvist behandlade jämfört med holländarna. Meningen var att de tomter som hade planerats in i stadsplanen skulle fördelas med hjälp av ett slags lotteri, men holländarna valde ändå de bästa lägena. De gynnades också av att det längs hamnkanalen bara fick byggas stenhus, vilket var mycket dyrare.

Tvingades flytta

Först 1624, efter att Nya Lödöses stadsrättigheter dragits in och dess borgare hotats med att få sina hus rivna, gav de upp och flyttade till det nya Göteborg. Marken där Nya Lödöse legat odlades upp och blev senare känd som Gamlestaden.

Gustav Vasa Gustav Vasa Gustav Vasa

Bo Larsen